Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kloster- på samma gång härsklysten och trång i sina vyer. En huvudpunkt
organisa- ]^enne var aft jen ledande viljan i hennes orden skulle vara
brister, en kvinna, abbedissan, men hon kunde aldrig höja sig till tanken
på en världsorganisation, utan gav blott tämligen småskurna för-
hållningsregler för ett enda enskilt kloster utan att ordna om orga-
nisationen i stort. I Vadstena kunde visserligen abbedissan och
kvinnorna härska över generalkonfessorn och de fåtaligare munkarna,
men Birgitta hade icke tänkt sig, huru den gemensamma styrelsen
för hela orden skulle organiseras, då birgittinerkloster uppstått i
snart sagt alla europeiska land. Det fanns i själva verket blott två
utvägar, vilka bägge man sökte tillämpa, men som bägge stran-
dade på abbedissans och nunnornas motstånd. En var att ut-
nämna en gemensam ledare, som kunde fara kring och inspektera
de olika klostren. En kvinna som abbedissan kunde ej åtaga sig
ett dylikt ambulatoriskt ämbete, och då generalkonfessorn i Vad-
stena, således en man, genom en påvebulla av 1399 utsågs till
platsen, väckte detta ett så starkt motstånd hos nunnorna, att
bullan efter blott två år blev återkallad. Den monarkiska styrelse-
formen hade således gjort bankrutt, och man försökte därför med
en mera republikansk, med generalkapitel. Men även mot dem
satte nunnorna i Vadstena in ett så starkt motstånd, att general-
kapitlen efter någon tid alldeles upphörde. Den ledande ställning
för Vadstenaklostret och dess abbedissa, som föresvävat Birgitta,
fick klostret således aldrig. Varje birgittinerkloster kom att sköta
sig självt utan att hava något egentligt samband med de andra,
och orden stannade således i växten utan att kunna utveckla sig
till en världsorganisation som Benedictus’, Franciscus’ och Domi-
nicus’ skapelser.
Avlatsför- Men om Vadstena icke fick någon betydelse för Europa, fick
saljnmgen. k|ostret en ¿ess större för Sverige och hela Norden — även detta
tack vare Katarinas viljekraft och klokhet. I samma bulla av IJ/8,
genom vilken Ordensregeln stadfästes, lades även den ekonomiska
grundvalen för stiftelsen. Denna erhöll då den _s. k. Vinculaavlaten,
d. v. s. de, som den 1 augusti vallfärdade till Vadstena, erhöllo
där samma avlat, som om de besökt kyrkan S. Pietro in Vincoli
i Rom, eller evig och fullständig förlåtelse för alla synder. Detta
var ju ett ytterst viktigt privilegium, ty alla, som bodde i Nord-
tyskland och Skandinavien och som dragit sig för den långa och
besvärliga resan till Rom, begåvo sig nu till Vadstena att där köpa
avlat, och utom denna inkomstbringande Vinculaavlat fick klostret
åtskilliga andra, så att klosterbyggandet genast kunde börja, och
redan 1384 blev klostret högtidligen invigt.
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
