- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 1. Forntiden och medeltiden /
389

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Vadstena kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som jag redan nämnt, voro nunnorna sextio till antalet, mun- Livet i
karna tjugofem. Förstyret för det hela var abbedissan, och under klostret
henne stbcT priorissan. Chef för munkavdelningen var generalkon-
fessorn, som dock stod under abbedissan. Huvuduppgiften i klostret
var naturligtvis »tidegärden» eller gudstjänsten, och redan klockan
4 på morgonen började munkarnas ottesång; efter den kom
nunnornas, och så växlade de sedermera hela dagen. Men mål-
tiderna voro rikliga, ehuru blott två till antalet, och fyra gånger i
veckan fick klosterfolket kött; på onsdag och lördag serverades
endast fisk och »vit mat», på fredagen, den strängaste fastedagen,
blott fisk och grönsaker. Någon askes förekom ej, ehuru heller
intet överflöd: »Tillgodosen — heter det i klosterregeln — krop-
pens behov med måtta och skälighet. Nyttjen enahanda soppa,
kål eller annan supanmat, och avstån för Guds skull från flera; av
kött och fisk lovas eder att hava två olika slag på bordet — är
där mera, så avstån därifrån av kärlek till mig.» Någon nöd
led man således icke, även då klosterregeln strängt tillämpades,
men i verkligheten tyckas dess föreskrifter icke så litet hava över-
skridits, och åtskilligt tyder på, att man i Vadstena hade ett
ganska rikt bord.
Utom med gudstjänstövningarna sysselsattes klosterfolket även
med världsliga arbeten, olika för män och kvinnor. De tretton
munkar, som voro präster, hade nog fullt upp att göra med att
utföra de själamässor, som voro så viktiga för klostrets ekonomi,
vidare med att läsa och besvara alla brev till klostret samt icke minst
med arkivet och biblioteket, om vilka jag strax skall tala. De
åtta lekbröderna hade mera praktiska sysselsättningar, fingo biträda
i stekarhuset, passa upp vid bordet, tjänstgöra som portvakter
m. m. »Systrarna» voro sjuksköterskor, veckosystrar, penning-
systrar, visthussystrar, källarsystrar m. m., och alla voro de skyldiga
att utföra handarbeten, fingo spinna, väva o. s. v. Detta handarbete
utfördes i en särskild byggnad med stora, ljusa fönster och be-
kväma stolar och övervakades av abbedissan. Bad fingo de friska
taga en gång i månaden eller var fjortonde dag — ett stort med-
givande av Birgitta. En gång i veckan hölls kapitel, då alla brott
mot klosterregeln beivrades. I svårare fall fingo unga systrar då
»smaka riset», och särskilt vanartiga — som skickat kärleksbrev till
världsliga personer eller velat klättra över klostermurarna — straf-
fades med »mörkastugan». Men i allmänhet tyckes livet inom
klostret ej hava givit anledning till svårare anmärkningar. Några
skandaler omtalas väl, men i det hela voro de nog ej så farliga,
och även moraliskt torde Vadstena kloster hava varit en institution,
389

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/1/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free