Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Våra första boktryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckts på beställning av ett stift eller kloster, utan även de, som
av boktryckarna utgivits på spekulation. Förläggarna hade således
blott vänt sig till den latinkunniga publiken. Men redan de äldre
Lübeckboktryckarna hade insett, att det fanns en avsevärt stor
läsekrets också för plattyska böcker, och förmodligen hade ganska
många dylika letat sig väg till Sverige, där ju städernas befolkning
var starkt uppblandad med tyskar. Tullräkenskaperna i Lübeck
vittna om, att bokpackor då och då avgått till Sverige, tydligen
icke blott med latinska böcker. Gothans tryckeri i Lübeck, där
Fabri med all sannolikhet varit anställd, hade i varje fall tryckt en
mängd böcker på plattyska, och det var därför en ganska god, om
än nära till hands liggande idé av Fabri att nu söka en svensk,
icke latinkunnig läsekrets. I det syftet utgav han 1495 en liten
uppbyggelseskrift av den berömde franske medeltidsteologen Johan-
nes Gerson: Bok aff dyäfwlsens frästilse, som är vår första på svenska
tryckta bok. Utan tvivel utgavs den på Fabris eget förlag.
Cljaranas mcfler geifon boK affoväM
frafMfe 73rom ephté gnäi5 bvrcfy
Ifryfct affJohannes fmeobi ©roMjclm arh meen.
$a almo$ngcnljöffrbcnoyáíWé tytfialflkap’
Slutskriften i Gersons Bok om djävulens frestelse (1495).
Tyvärr blev dock Fabris verksamhet tidigt avbruten genom döden.
På hösten 1496 utkom på hans officin ett breviarium för Uppsala-
stiftet, och i dess slutskrift upplyses, att Fabri avlidit under arbe-
tets tryckning. Denna hade därför avslutats av några »artis impres-
sorie magistri» eller gesäller på uppdrag av Fabris efterlämnade
änka Anna. Hon tyckes emellertid ej hava kunnat fortsätta yrket,
och tryckeriet blev därför nedlagt.
Den nitiske ärkebiskop Jakob Ulvsson sökte då att skapa ett nytt. Mariefreds-
Som vi minnas, ägde ärkestiftet Snells typer, som förvarades i grå- tr-vckenet-
munkeklostret. Ärkebiskopen tyckes nu hava inköpt även en del
av Fabris och lät därpå i kartusianerklostret i Mariefred inrätta ett
nytt tryckeri. Dess chef blev en Sigfrid Bokbindare, som antag-
ligen varit biträde på Fabris tryckeri —■ den tiden voro nämligen,
båda yrkena mycket nära förenade med varandra. Böckerna bundos
vanligen på själva tryckeriet; så t. ex. uppträder Johann Snell i
staden Lübecks handlingar än såsom boktryckare, än såsom bok-
bindare och var förmodligen bäggedera. Sigfrids verksamhet i
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
