Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Våra första boktryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yaw ■■
i ”
Ê ï
H
404
y
! J
. iJr ■ Ff
Mariefred blev emellertid ganska kortvarig, och blott ett enda alster
från officinen i Mariefred är känt, nämligen en uppbyggelseskrift
om Psaltarens nytta — ett arbete, som utmärker sig för en även
för medeltiden mycket krass Mariakult. Förläggare till detta arbete
voro Sten Sture och hans maka fru Ingeborg, naturligtvis ej i syfte
att försälja det, utan för att skänka bort det — såsom slut-
skriften uppgiver — till beröm och ära för himladrottningen jungfru
Maria. En samtida anteckning upplyser också om, att boken gratis
utdelats till klostren, på det att man där skulle bedja för herr Stens
och fru Ingeborgs själar. Egendomligt nog har den nyss citerade
slutskriften i några exemplar ersatts av en annan, i vilken tryckaren
ber varje läsare att hos de rike och mäktige agitera för, att boken
ännu en gång måtte utgivas till den heliga jungfruns ära och det
olärda folkets uppbyggelse. Denna vädjan förklingade heller icke
ohörd, ty 1506 bekostade Svante Sture en ny upplaga, som trycktes
i Lübeck.
Mariefredsboken hade utkommit 1498; och förmodligen nedlades
tryckeriet av en eller annan anledning samma år. Sigfrid Bokbin-
dare flyttade tillbaka till Stockholm, där han återtog sitt gamla
yrke, som även fortsattes av änkan, sedan han 1501 avlidit. Där-
med var Sverige åter utan något eget tryckeri och förblev så ända
till [510. Under mellantiden fick man för de ritualböcker, som man
behövde, vända sig till utlandet.
Pawel Men 1510 grep Jakob Ulvsson åter in och inrättade nu ett tryckeri
Grl^s’ i sin egen stad, i Uppsala. Press och stilar fördes från Mariefred
till Uppsala, tryckeriet installerades i ärkedjäknen Ragvaldus’ hus,
och till föreståndare för officinen antogs en Uppsalaborgare Pawel
Grijs. Tyvärr har kontraktet mellan honom och ärkebiskopen ej
bevarats, men antagligen hade det ungefärligen detta innehåll.
Pawel Grijs erhöll stilar och lokal för tryckeriet från ärkestiftet,
sannolikt också ett mindre årligt anslag, men för detta skulle han
vara skyldig att gratis trycka ett visst antal ark — cirkulär o. d.
i :— för stiftets räkning och dessutom till ett visst, lägre pris de ar-
beten, som av domkapitlet eller ärkebiskopen lämnades honom,
under det att han däremot av andra kunder fick taga betalt efter
överenskommelse med dessa. Så avfattades sedermera dylika kon-
trakt, och själva principen var då nog gammal.
Med undantag för några s. k. delaktighetsbevis, en latinsk ut-
läggning av botpsalmerna och en latinsk tidebok voro förmodligen
alla övriga arbeten, som utgingo från Uppsalaofficinen Pawel Grijs
egna förlagsartiklar. Så utgav han tre skolböcker, av vilka en var
författad av rektorn för Uppsala domskola. Dessa voro dock på latin.
<i ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
