Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens världsliga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ü
424
Räven fångar kräftor och befriar sig från ohyra.
(Efter ett träsnitt i Olaus Magnis Historia.)
är i stället en — dålig — bearbetning av den svenska dikten. 1
och for sig ligger ju däri ingen orimlighet, att en man från någon
hansastad under sitt uppehåll i Sverige kommit över en svensk dikt,
som han sedan översatt till sitt modersmål, och i varje fall står den
svenska texten poetiskt sett över de båda plattyska. Men även i
ett annat avseende är denna roman ganska originell. Enligt Klem-
ming tar den på prosa, men med inströdda rimpar i knittelvers.
Såsom Karg visat äro dessa för det första vida flera än vad Klem-
ming antog, och för det andra har han funnit prosan till en väsent-
lig del vara den av Sievers antagna fria »memorialversen». Huru
det förhåller sig med denna sak, vågar jag ej avgöra, men det är
tydligt, att dikten förtjänar en förnyad undersökning, ty i stil och
karaktär påminner den ännu om Eufemia-visorna.
Början av 1500-talet tillhöra tvenne andra dikter. Den ena av
Namnlös
och
Valentin.
nedertyska traditionen om de germanska sagohjältarna Didrik av
Bern, Sigurd kafnesbane, Velint m. fl. Denna norska saga, vars
episoder nog delvis av ålder varit bekanta även i Sverige, om ock
i en annan form, överflyttades till vårt språk vid mitten av 1400-talet.
Den sista mera betydande dikten från medeltiden är den vackra
och stämningsrika sagan om Namnlös och Valentin, vilken ursprung-
ligen härstammade från Frankrike.
1" örut antog man, att den svenska dikten var en översättning
från plattyskan. Men en nyligen av Fritz Karg gjord undersökning
mynnar ut i ett alldeles motsatt resultat: den plattyska versionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
