Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens världsliga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IU
t
1.
nill, såsom
436
I»
*s¿*
■ ?
»
kämpavisor, som å sin sida stamma från den norska Didrikssagan.
Visserligen finnes det kronologiskt intet hinder att anse, att
den svenska översättningen från 1400-talets mitt, den s. k. Did-
rikskrönikan, givit uppslaget till denna diktning, ty Flodamål-
ningen, som är det äldsta vittnesbördet om visornas existens, är
några årtionden yngre än krönikan. Det kan också tänkas, att
Didriksvisor diktats i Sverige och i Danmark redan på 1200-talet.
De hanseatiska köpmän, som i Bergen berättade dessa sagor, hade
utan tvivel landsmän och yrkesbröder, som i Köpenhamn och Stock-
holm föredrogo alldeles samma sagor, och att Didrik av Bern var
en i Sverige bekant sagofigur redan vid 1300-talets början, hava vi
redan sett. Jag håller det heller icke för uteslutet, att man redan
da om honom haft icke blott sagor, som muntligen berättats, utan
ock ballader. Men om några dylika funnits, hava de i varje fall ej
bevarats. Ty på stilen kunna vi numera avgöra, att de Didriks-
dikter, vi hava, kommit till oss från Norge, troligen någon gång på
1400-talet.
Vi ha\a ju en jämförelsemöjlighet i två andra fornnordiska sago-
ämnen, som icke kommit till oss från Norge, utan som fortlevat i
den östnordiska traditionen, nämligen Herr Svedendal, som återgår
till en dikt av samma innehåll som Fjolsvinnsmal, och Herr Hjelmer,
i vilken vi hava en medeltida form av Helgesagan. Men båda dessa
ämnen äro, såsom vi sett, behandlade såsom ridderliga ballader
och icke såsom kämpavisor.
od^Signc En V*Sa’ SOm ’ v’ss m^n *ntar en särställning, är Hagbard och
’ Signe. Den äldsta underrättelse, som man har om visan, finnes, så
vitt jag vet, i Laurentius Petris 1559 skrivna krönika: »Men hos
oss här i Sverige gå också andra sagor om denne Habard och Sig-
nill, såsom man av gamla svenska visor hört haver, att han icke
skall hava varit svensk utan norsk, och Signill skall hava varit
konungens dotter i Sverige och att Habard, som skulle varit konun-
gens son i Norge, vart hängd i Uppsala, icke långt från Sigtuna på
en plats, som ännu i dag kallas Habards slätt.» Men så synner-
ligen gammal behöver visan då ej hava varit, ty Johannes Magni,
som ej i onödan ordar om de svenska källornas torftighet, skriver
i sin historia, att han om Hagbard funnit »föga i svenska krönikor»
(parum in Sveticis historiis expressum) och att han därför måst in-
skränka sig till att referera Saxo. Härav kan man möjligen draga
den slutsatsen, att visan inkommit i Sverige mellan Johannes Magnis
flykt 1526 och Laurentius Petris krönika 1559- Men säkert är detta
naturligtvis icke, och för trågan om diktens ålder och första hem-
land är det betydelselöst, när den blev bekant i Sverige. Ursprung-
“‘T’i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
