Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens världsliga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa visor betraktades således vid 1500-talets början såsom gamla,
och i Floda kyrka i Södermanland finnas några takmålningar från
omkring 1480, vilka alldeles otvetydigt återgå till dylika kämpavisor.
Utom Davids strid mot Goliat, har takfältet tre från kämpavisorna
lånade scener: Sönne Föslings strid mot ett troll, Didriks av Bern
kamp mot Videke Velandsson och Holger Danskes kamp med
jätten Burman; att här anspelas på kämpavisor, framgår därav, att
den sistnämnda bilden försetts med kämpavisans omkväde: Hollager
dans han wan siger af Burman. Av dessa visor är den första, om
Sönne Fösling, egentligen blott känd i danska uppteckningar och i
några nyare, starkt korrumperade svenska redaktioner. Kämpavise-
karaktären är icke vidare framträdande, och om visan varit ens känd
i Norge, är mig veterligen ej bekant. Den andra visan, om Videke
Velandsson, är numera icke känd i någon uppteckning alls, men
tillhörde säkert, som vi genom Didrikssagan veta, den stora kretsen
av kämpavisor, som grupperade sig kring Didrik av Bern. Den
tredje visan, om Holger Danske, finnes däremot kvar både på
svenska och danska, men däremot icke på norska. Man skulle
därför kunna tänka sig, att den, då den ju handlar om en dansk
nationalhjälte, skrivits i Danmark efter den från svenskan översatta
Karlamagnussagan, där Holger Danskes historia berättas. Men den
danska översättningen är först från tiden omkring 1480, och då var
visan, såsom av Flodamålningen framgår, redan populär i Sverige.
Det sannolika är därför, att visan är norsk och att bakom den ligger
den norska Karlamagnussagan. Visan har också alldeles den norska
kämpavisans karaktär. När trollet Burman rider ut att strida mot
Holger Danske, ber han jungfru Gloria se, »huru fager jag håller
på hästen». Men hon svarar (i Gyllenmärs’ visbok):
Tu är inthe möcket vacker at se,
Tin kiortel han är huiter,
Tin näsa är tre alnar långh.
Tu äst en skråpucke licker.
Chevalereskt är ett dylikt språk ju icke! De ojämförligt flesta
kämpavisorna återgå emellertid icke till chansons de geste, utan
till fornaldarsagor. Dit höra Kung Speleman, som stammar från
Hervararsagan, Esbjörn Prude och Ormen stark samt Ulv den
starke, som återgå till den isländska Jaåttr Orms Stórólfssonar;
ämnet behandlas ock i en kämpavisa på Färöarna, Brusajökils
kvædi. De flesta gruppera sig dock, som sagt, kring Didrik av
Bern om vilken en mängd visor finnas både på svenska och
danska. Det lider knappt något tvivel, att dessa återgå till norska
Holger
Danske.
Övriga
kämpa-
visor.
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
