Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Boktryckeri, bokhandel och censur under de första Vasakonungarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekostnad, utan såsom en privat affär. Utan tvivel lönade den sig
ganska bra, ty efter den första upplagan, som kom ut 1529, trycktes
intill 1557 ytterligare åtminstone fem upplagor. Detsamma gäller
psalmboken, som under 1500-talet trycktes i åtminstone tolv
upplagor, troligen i flera.
Men på grund av regeringens likgiltighet gick det allt mer och
mer tillbaka för det kungliga tryckeriet. På 1520-talet utgåvos en
mängd skrifter, tack vare Olavus Petris insats. Men 1530 inträdde
en vändning. En Claes Pedersson hade då blivit boktryckare, men
trädde snart tillbaka för en Petrus Bokepräntare, och nu råkade
tryckeriet i nästan fullkomlig overksamhet. 1531 trycktes blott tre
små skrifter på tillhopa omkring en trettio blad, 1532 ingen bok,
1533 blott en ny upplaga av handboken, 1534 intet, och först
1535 höjde sig tryckeriet till tre skrifter, alla av Olavus Petri,
Året därpå utkommo en ny upplaga av psalmboken samt de fyra
förut omtalade små bibelböckerna, således också Olavus Petris
skrifter, men 1537 blott nya upplagor av mässan och handboken
samt det under 1500-talet så ytterst populära arbetet Sielenes tröst
och läkedom, en möjligen av Olavus Petri gjord översättning av
en tysk uppbyggelseskrift av Urbanus Rhegius. Men hur klent
försett det enda svenska tryckeriet var, framgår därav, att Olavus
Petri, som 1537 ville utgiva en ny upplaga av sin postilla, måste
trycka denna i Lübeck hos Richolff. 1538 trycktes i Stockholm
blott tre obetydliga småskrifter, 1539 Olavus Petris predikan mot
eder, men de följande tre åren, 1540—1542, trycktes ingenting alls
i Stockholm, och för det stora bibeltrycket måste man ånyo inkalla
Richolff, som med sitt tryckeri slog sig ned i Uppsala. Först 1543
fick tryckeriet en mera verksam föreståndare, Amund Laurentsson,
men mycket raskare blev takten icke. Inom det svenska
boktryckets historia betecknar Gustav Vasas regering således en nästan
fullkomlig dödsdvala. Landet har en enda författare, Olavus Petri,
men ett kungligt tryckeri, som icke ens är i stånd att trycka denne
ende författares skrifter. Efter vad åtskilliga notiser giva vid handen,
bestod också hela personalen, även efter Gustav Vasas tid, av mästaren
och en enda gesäll.
Regeringen hade åt boktryckaren överlämnat vården om
litteraturen. Denne fick således på samma gång vara boktryckare,
förläggare och bokhandlare. I viss mån var ju detta i enlighet med
en redan under medeltiden utbildad praxis, ty Snell, Gothan, Fabri
och Grijs hade ju alla tryckt böcker på eget förlag. Även Richolff
hade varit förläggare, och då han andra gången kom hit (1540),
utgav han vår första almanacka, som egendomligt nog visade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
