Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Reformationstidens vandalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
REFORMATIONSTIDENS
VANDALISM
Reduktionens framfart.
Den reformation, som 1527 beslöts, vände sig
emot den medeltida bildningens främsta
kulturbärare, den katolska kyrkan.
Närmast var väl meningen att krossa dess
ekonomiska och politiska makt. Men i
fullföljandet av denna uppgift gick
regeringen vida längre, än vad Olavus Petri
hade tänkt sig. Denne ville, att de
indragna godsen företrädesvis skulle användas
till filantropiska och kulturella ändamål — till vilka de i icke ringa
mån anslagits av den katolska kyrkan — och Laurentius Petri
framkastade det förslaget, att av de indragna godsen skulle bildas
»en allmännelig kista och drätsel, där sedan avtages det fattigt folk
må uppehållas med, samt kyrkopräster, predikare, kapellaner,
skolmästare, studenter och annor ting, dem man av Guds ord vet, att
de uppehållas skola». Men dylika kulturuppgifter lågo ej för Gustav
Vasas lynne, och reformationen genomfördes med en brutalitet, som
på vår tid verkar fullkomligt upprörande. I sin Sveriges inre historia
från Gustaf I ger Hans Forssell en förfärande skildring av, huru
konungen for fram mot den katolska kyrkan. Allt, som var av
värde, rövades bort: dopfuntar av koppar, ljusstakar av mässing
och tenn, och naturligtvis alla kronor, monstranser och helgonbilder.
Smyckena i dessa senare brötos lös, såldes eller skänktes till
drottningen, som ej drog sig för att uppträda i dyrbarheter, som kort
förut prytt någon Mariabild. Från mässhakar och altarkläden
bortsprättade man silvret och guldet, från kyrktaken nedbrötos
kopparplåtarna, gravkoren och altarskåpen plundrades på allt, som var av
värde, och mässhakar och altarkläden syddes av den praktiska
drottning Margareta om till kläder åt de kungliga barnen. Klostren
brötos i allmänhet ned för att skaffa tegel till konungens byggnader,
Från Sigtuna kloster togos t. ex. 14,000 tegel till Svartsjö slott.
1548 blevo Jungfru Marias och S. Peters kyrkor samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0079.html
