Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Femtonhundratalets teologiska litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den gamles bildningsintresse röjer sig däri, att han här inryckte
den första svenska skolordningen.
Sverige och motreformationen.
Kort innan Laurentius Petri slöt sina ögon, uppflammade en ny
teologisk strid, som var den våldsammaste vårt lands historia känner.
Under århundradets första del hade protestantismen gjort sitt
segertåg genom Europa, och ett ögonblick såg det nästan ut, som om
katolicismen skulle fullständigt besegras. Men efter det tridentinska
mötet, som avslutades 1563, uppstod en kraftig motrörelse under
ledning av de demokratiska krafter, som nu trädde till kyrkans
bistånd. Under medeltiden hade det varit dominikaner och
franciskaner, som räddat påvemakten; nu blev det den nybildade
jesuitorden. Genom den motreformation, som nu började och vars
framgångar delvis förklaras av protestantismens, särskilt kalvinismens
rationalism och dess brist på estetisk och religiös känsla, kastades
protestantismen tillbaka och blev i Italien och Spanien nästan
utrotad; i Frankrike minskades protestanternas antal med två
tredjedelar, och inom kort var protestantismen begränsad till England,
Nordtyskland och Skandinavien. Det gällde nu att även där utrota
kätteriet. Redan kort efter Johan III:s tronbestigning började, såsom
vi minnas, den katolska drottningens biktfader Herbestus att i Sverige
insmuggla och utdela en mängd katolska skrifter. Men fart fick
denna propaganda först, sedan den begåvade och hänsynslöse
norskfödde jesuiten Laurentius Nicolai, »Klosterlasse», 1576 kommit hit.
Han utgav en mängd skrifter, av vilka de flesta nu ej längre finnas
kvar, drev en våldsam agitation och lyckades verkligen — såsom
jag redan anmärkt på tal om undervisningen — att bland ungdomen
vinna en mängd proselyter. Den ton, han anslog i sin polemik,
var till ytterlighet rå och pöbelaktig, tillika perfid, men onekligen
förträffligt lämpad för den läsekrets, till vilken han vände sig. Så
utgav han ett Satans brev, riktat till avgrundsfurstens trogna tjänare,
lutheranerna, i vilket denne uppmanade dem att stå fasta i kampen
mot Guds vänner, katolikerna. Men han fick svar på tal, både på
vers och prosa, och det är svårt att säga, vilketdera partiet var
starkast i smädelserna och okvädinsorden. Den egentliga striden
avstannade dock 1580, då Klosterlasse nödgades lämna Sverige,
ehuru den så till vida fortgick, att protestanterna här hemma
fortforo att smäda katolikerna och dessa att smuggla in katolska
stridsskrifter i Sverige. I stället hade ett annat tvisteämne uppstått —
kampen för och mot liturgien.
Den upprörande pietetslöshet, med vilken protestantismen gått
fram, och den hätskhet, med vilken striden mellan de olika
bekännelserna fördes, hade hos tidens ädlare sinnen väckt ett behov av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0096.html
