Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[649 års
skolord-
ning.
vid universiteten, men karakteristiskt för Rudbeckius’ vidgade bild-
ningsintresse är, att undervisning och övningar i dessa främmande
språk enskilt tyckas hava givits vid hans gymnasium. I matematik
lästes icke blott aritmetik, utan även geometri, astronomi och meka-
nik, och lektorn i detta ämne skulle dessutom giva undervisning i
geografi och kronologi — någon annan historia tyckes däremot ej
hava förekommit. Men en annan lektor, den i etik, skulle under-
visa icke blott i etik, utan ock i politik och svensk lag, vilka senare
discipliner ju kunde anses äga en halvt historisk karaktär. Fysiken,
som företräddes av en särskild lektor, synes vid gymnasiet hava
uppfattats från en mera naturvetenskaplig synpunkt än vid universi-
teten, och egendomligt nog skulle lektorn i fysik också meddela
sina elever medicinens grunder och angiva de viktigaste läkemedlen.1
Jag har redan omtalat, att Rudbeckius 1632 i Västerås inrättade den
första flickskolan i vårt land och under en lång tid också den enda.
Den tendens mot en mera real och mindre formalistisk bildning,
som ligger bakom 1600-talets pedagogiska reformsträvanden, röjer
sig således förr inom skolan än inom universitetet, och denna
strävan kommer särskilt fram i 1649 års med rätta berömda skol-
ordning. Av ett särskilt intresse är den överbyggnad, man här
gav åt trivialskolan — en s. k. skrivarskola för dem, som icke ville
eller kunde övergå till gymnasiet. Den motsvarade således något
våra dagars realskola, och undervisningsämnen voro här rätt- och
välskrivning, räkning, kristendom, övning i brevskrivning, som den
tiden var något mycket maktpåliggande, då man fäste en alldeles
särskild vikt vid stor noggrannhet, när det gällde att återgiva adres-
satens alla titlar såsom »Hans Höggrefl. Excell.» m. m. m. m Slut-
ligen lästes fäderneslandets historia i denna skrivarskola, ehuru ännu
blott en timme i veckan. Här hade man således fått denna praktiska
skola, som både Gustav Vasa och Gustav Adolf velat skapa..
Enligt samma skolordning, 1649, skulle ett gymnasium hava sju
lektorer. Två voro i teologi, av vilka den ene läste Nya Testa-
mentet och även undervisade i grekiska; den andra, i Gamla Testa-
mentet, läste också hebreiska och dogmatik. Den tredje lektorns
ämnessfär var mera egendomlig. Han var nämligen lektor i logik
och fysik och skulle i den sistnämnda egenskapen också läsa botanik
och människokroppens anatomi samt giva anvisningar i hälsolära ——
en kombination, som visar, huru svårt naturvetenskapen hade att lös-
göra sig från sambandet med filosofien. Vidare hade man en lektor
i eloquentia, som dels tolkade de antika talarna, dels läste retorik
1 Möjligen läste han ock botanik, men det är, såsom Brolén visat, ett misstag, att
Rudbeckius för gymnasiet inrättat en botanisk trädgård.
IO4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
