Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sm undervisning fordrade han ingen ersättning, men han behövde
en institution, och han hade tänkt på det gamla akademihuset
nedanför klockstapeln; för att iståndsätta det behövde han 700
daler smt. Men för detta hade man inga pengar, ty ■— som Rud-
beck skrev på gamla dagar, lika vemodsfullt som drastiskt — »det
år med hantverket som med dyngan, där alla människor stoppa till
näsan före, men giver likväl det härligaste vetebröd och liv till
konungar, herrar, furstar och undersåtar i hela riket». Trots det
att han således ej fick något understöd för sin praktiskt tekniska
skola, uppfostrade han dock en ganska stor stab av »vackra disciplar»,
vilka sedan blevo lantmätare, skeppsbyggare, fortifikationsofficerare
m- m. Men lätt hade han icke att få elever. Ehuru — skrev han
ar 1700 — »här är över 1,000 studenter, har jag med stor flit under
tva år sökt efter några ingeniosa huvuden för dessa studier, men
likväl ingen kunnat få, emedan större delen av philosophiæ studiosi
slå sig till studia theologica att bliva präster».
När Rudbeck skrev detta, fanns likväl sedan tre år tillbaka (1697)
ett tekniskt läroverk, Laboratorium mechanicum. Men detta låg i
huvudstaden och hade inrättats av Polhem.
Både de praktiska disciplinerna och naturvetenskapen hade således Astrono-
ganska svårt att arbeta sig fram. Likväl kan man redan under 1600- micum-
talet märka den svaga gryningen till en empirisk forskning i vårt
land. Vid medeltidens universitet bestod all undervisning i kateder-
håreläsningar. Uppgiften för den nya tidens män var att ersätta
dessa med institutioner för iakttagelser och experiment, och några
dylika kommo verkligen under århundradet till stånd. Den första
tyckes hava varit den astronomiska institutionen. Professor Hedræus,
vars ämne visserligen ej var astronomi utan mekanik, lät nämligen
Pa sin egen gård och som det förefaller för egna medel bygga ett
s- k. skådetorn för att där göra »observationes cœlestes». Tornet
hlev färdigt 1658, men redan året därpå dog Hedræus, och då änkan
hegärde någon ersättning av konsistoriet, kom man på den originella
’déen, att man i stället för änkepensioner kunde tillstädja såväl fru
Hedræus som professorsänkor i allmänhet rättigheten att »hålla källare
H^d öl, varigenom de kunde sig med bryggande och ölförsäljning
uPpehålla, eftersom andra näringsmedel ej finnas». Därmed fick frågan
förfalla, och fru Hedræus fick till eget bruk behålla sitt skådetorn.
Då universitetets förste vetenskaplige astronom, Anders Spole, 1679
utnämndes till professor, fanns således intet Observatorium, och han
uödgades att av egna medel inrätta ett dylikt, som gjorde tjänst
anda till den stora eldsvådan 1707. Ett universitetsobservatorium
först 1739 till stånd.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
