Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
Den bota-
niska träd-
gården.
Anatomi
och
kirurgi.
eller ungefår 2,000 kr.
betydande institution,
då Linné kom till Uppsala, var alldeles igengrodd.
studium hade då också så gott som upphört, och Linné fick därför
gripa sig an från början.
Såsom jag redan nämnt, räknades botaniken till den medicinska
fakultetens ämnen, som omfattade alla naturvetenskaper. Här var
naturligtvis en empirisk forskning mest av behovet påkallad, särskilt
inom den gren av medicinen, som först av alla erhållit vetenskaplig
Däremot fick universitetet verkligen, tack vare Olaus Rudbeck,
’ en botanisk institution redan under 1600-talet. Den ene professorn
i medicin, Franckenius — som visserligen ej var läkare, utan syss-
lade med alkemi och andra besynnerligheter —■ intresserade sig
även för farmakologi och lär hava ägt ett herbarium. Vare sig nu
Olaus Rudbeck fått lära något av honom eller ej, så intresserade
han sig i varje fall för växtvärlden, och då drottning Kristina 1652
kom på besök till Uppsala, överlämnade den 21-årige studenten Rud-
beck till henne ett häfte med ritningar i naturlig storlek av en
mängd inhemska växter. Vid detta tillfälle erhöll han, som bekant,
av drottningen ett större resestipendium för att vidare utbilda sig.
Han for då till Holland, till blomsterlökarnas förlovade land, och
där stegrades naturligtvis hans håg för botaniken. För 200
daler uppköpte han där frön och växter, och då han 1654 kom
tillbaka, hyrde han av borgmästarinnan Lohrman en kryddgård nere
vid Svartbäcken, där dessa frön inplanterades, »icke — såsom Rud-
beck skriver — utan hennes olägenhet, ehuruväl akademien till
nytta». Denna olägenhet gjorde emellertid, att Rudbeck redan
året därpå ansåg lämpligt att flytta sin kryddgård till en annan
plats, där den sedan fick stanna. Något anslag från universitetet
hade han ej för sin nyskapelse, men det hindrade honom ej från
, att där uppföra drivbänkar, pomeranshus m. m. Först 1658 fick
han ett anslag av 150 daler till trädgårdsdräng, materialier och inköp
av frön. Samma år utgav Rudbeck av trycket sin första beskriv-
ning av trädgården, där han bland annat framhöll nyttan av en sådan
institution. För det första kunde man härigenom till apoteken hava
friska örter, vilka man eljes måste köpa från främmande land. Vidare
kunde medicinæ studiosi i trädgården lära känna alla gräs och få
veta deras dygder, vilket man snarare begriper, när man ser örterna
för ögonen, än om man hundrade gånger om dem läser. Antalet
växter steg redan nu till över 1,000, men ökades så att de 1685
voro över 1,800. Trädgården blev nu universitetets, men hela dess
utgift för anläggningen steg ej till en högre summa än 5,227 dal. kpt.
Under Rudbecks tid var den en verkligt
men förföll sedermera allt mera, så att den,
Botanikens
riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
