Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Naturvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii
Hi
Medicinen.
jr/
Fysik och
kemi.
w
<
Den botaniska trädgården hade lidit mycket vid den stora eldsvådan
1702, den yngre Rudbeck intresserade sig mera för zoologien, åt
vilken den store Olaus ägnat mindre uppmärksamhet, och han på-
började en stort anlagd fågelbok, som i sitt ofullbordade skick inne-
håller avbildningar av 122 fågelarter.
Naturhistoriens studium i Sverige kan således sägas vara grundat
under vår stormaktstid, och det förtjänar att minnas, att den yngre
Rudbeck deltog i Spoles och Bilbergs Lapplandsexpedition för att
få tillfälle att undersöka den nordliga djur- och växtvärlden. Man
hade fått ett naturvetenskapligt uppfattningssätt, och man hade av-
kastat den boja, som filosofien lagt på forskningen. Svårare hade
man att lösgöra sig från teologien, och efter den äldre Rudbecks
tid hade naturalhistorien en nästan övervägande biblisk inriktning.
Den yngre Rudbecks mest bekanta disputation, De ave Selav (i7°S)>
gick ut på att bevisa, att de fåglar, med vilka israeliterna under sin
ökenvandring livnärde sig, i själva verket varit flygfiskar, och det
mest frejdade botaniska arbetet före Linné var Olof Celsius’ Hiero-
botanicum eller en redogörelse för de i bibeln omtalade växterna.
Vi vända oss nu till medicinen. Visserligen funnos under 1500-
talet några få läkare i landet, men att döma av de läkareböcker,
som bevarats, stod man då ännu kvar på folkmedicinens ståndpunkt.
De båda första medicine professorerna vid Uppsala universitet voro
knappt läkare. Den ene, Chesnecopherus, var mest intresserad av
filosofi, den andra, Franckenius, av åtskilliga fantastiska spekulationer.
Så diskuterade han, om foster, som gått bort genom missfall, förr
än de börjat röra sig, kunde uppstå på den yttersta dagen — och
andra lika intressanta frågor. Vetenskap blev medicinen först genom
Olaus Rudbeck, om vars stora upptäckt — av lymfkärlen — jag
får tillfälle att tala i det följande. Men tyvärr kastade sig Rudbeck
på 1670-talet på fornforskningen, och av de antikvariska gyckel-
bilderna drogs han bort från medicinen. Den, som då trädde i
hans ställe, var hans kollega Per Hoffwenius, som med rätta blivit
kallad den svenska läkekonstens fader. Han var en ypperlig, sam-
vetsgrann lärare, vilken i sina föreläsningar genomgick medicinens
nästan alla områden, och han var även praktiskt en för sin tid skick-
lig och mycket anlitad läkare. Det var i hans skola, som den när-
maste generationen av läkare utbildades, Drossander, Roberg, Urban
Hiärne m. fl. Men såsom vi sett hade 1600-talet ännu icke kommit
längre än till katederföreläsningar, och en undervisning vid själva
sjuksängen började först med det nästa århundradet.
Några andra naturvetenskaper studerades knappt. Fysiken och
kemien lågo ännu under den ena medicinska professuren, och åt
M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
