Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dramatisk karaktär. På kontinenten däremot lades huvudvikten,
liksom vid upptågen, på den dekorativa prakten, och för denna
offrade man gärna enheten och sammanhanget i de olika scenerna.
Med dessa baletter bryter först renässansen på allvar in i vår
dramatiska litteratur, och redan en blick på personförteckningen
visar oss, att vi lämnat det religiösa skoldramat bakom oss. I Heela
wärdenes frögd hava vi de allegoriska personligheterna Farna,
Prudentia, Justitia, Skrymteriet, Sanningen m. fl.; vidare de myto-
logiska Jupiter, Mercurius, Mars, Pan och Diana. Eolus uppträder
med de fyra vindarna, Amphion drages av tvenne sirener i en snäcka
över havet, Neptunus visar sig på en valfisk, vilken sedan öppnar
sig och utsläpper de tritoner, som skola utsprida Kristinas lov över
världen, och till detta redan blandade sällskap sälla sig en fransman,
en engelsman, en holländare, tyskar, spanjorer och — tidningsför-
säljare; i Parnassus triumphans är samlingen än mera brokig. Men
denna exotiska, mytologiska och allegoriska värld, inom vilken ba-
letten spelar, säger oss, att syftet med dessa festspel icke längre
såsom i skoldramat är religiöst eller moraliskt, utan i viss mån este-
tiskt, ehuru detta estetiska element mera kommer fram i musik och
dekoration än i den poetiska texten. Världsligheten, som nu på
alla områden trängt fram, bröt sig med baletten även in i dramat
och så till vida kan baletten sägas inleda den nya period, med vilken
vi nu sysselsätta oss.
Utan all betydelse voro dessa festspel ej heller. De gåvo onekligen
sällskapslivet en väl behövlig förfining och motverkade lägerlivets
förvildande inflytande. Genom dem fördes de unga krigarna till-
sammans med hovets damer, de tvingades att lägga band på sina
faltvanor, de måste försöka att vara smidiga, höviska, stundom senti-
mentalt svärmiska, och de fingo öva sina vid kommandoropen vana
strupar i att deklamera franska verser, i vilka den kvinnliga skön-
heten hyllades och fredens välsignelser prisades.
Men på den dramatiska konstens utveckling hava de näppeligen
på annat sätt inverkat, än att de förbättrat dekorationsväsendet och
den sceniska apparaten. För den rent svenska litteraturen stodo
baletterna så gott som främmande. De anordnades av hovets franska
balettmästare — av vilka Antoine de Beaulieu är den mest bekante
— de skrevos av franska författare, uppfördes på franska, och oftast
blev den utländska texten ej ens överflyttad till svenska.
Av den äldsta i Sverige kända baletten, Le balet des plaizirs de
la vie des enfans sans soucy (1638), finnes ingen svensk text. Av
den nästa, Le balet du cours du monde (1642), gjordes väl en tysk
översättning, men ingen svensk, och först Balet des phantaisies de
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
