Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfostringskommissionen inlämnade då ett förslag att dels indraga professuren
i orientaliska språk och förena de orientaliska språken med en
professur inom den teologiska fakulteten samt för den sålunda lediga
lönen inrätta en professur i kemi, dels indraga poeseos professuren
och i stället inrätta en i fysik. Kommissionen hade nämligen funnit,
»huru litet poesien eller skaldekonsten förtjänar att vid akademien
i Uppsala av en särskild profession handhavas. Man betager ej samma
konst det värde, hon i alla tider vunnit och vinnandes varder, då
hon rätt brukas, men utom det att hon förnämligast tjänar till
prydnad och nöje, utan att på något väsentligt sätt inflyta i det allmännas
tjänst, måste en lycklig skaldegåva av naturen tillskapas och sedan
vidare fullkomnas till en behaglig smak och färdighet genom
förnuftets uppstädande och riktande med vetenskaper samt vackra
poetiska skrifters flitiga och uppmärksamma läsande och därpå
följande utövning, vartill således föreläsningar litet kunna bidraga.»
I följd härav fick universitetet en professur i fysik och en i kemi.
Den förste innehavaren av professuren i fysik var Klingenstierna, en
bland århundradets mest betydande vetenskapsmän, som redan före
professurens inrättande undervisat i detta ämne. Genom sitt
anseende och sin energi hade han också förmått det fattiga universitetet
att för 6,000 daler inköpa en samling instrument för övningarna.
Men i följd av omöjligheten att förmå staten att giva några anslag
till undervisningens bedrivande, blev professuren på länge ej, vad den
kunnat bliva. Klingenstierna fick väl två rum i sjukhuset att där
förvara instrumenten och hålla föreläsningar. Men hur jämmerligt det
var ställt med denna lokalfråga, framgår bäst av en inlaga från en så
sen tid som 1845, då professorn i fysik anhöll att till lokal få begagna
de två rum, som tjänstgjorde som universitetets häkte, varjämte han
i så fall bad att få borttaga järngallren från fönstren. Denna
onekligen mycket moderata begäran blev emellertid endast delvis bifallen,
enär det för universitetet vore oundgängligt att hava ett
kriminalhäkte. Professorn kunde därför blott få de ifrågavarande rummen mot
förbindelse att avträda dem, så vida de måste användas såsom carcer.
Då något laboratorium således ej fanns, måste undervisningen
inskränkas till katedrala föreläsningar, och först 1858 fick
universitetet en fysisk institution.
Överhuvud var det denna brist på institutioner, som förlamade
1700-talets naturvetenskapliga forskning i vårt land. Genom att
indraga några av de gamla, icke längre tidsenliga
1600-talsprofessurerna kunde väl riksdagen skapa nya, som bättre motsvarade
århundradets vetenskapliga krav. Men riksdagen ville aldrig taga
konsekvensen av sina beslut. Den inrättade professurer, som krävde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
