Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otaliga målade grenar sig utsprida». Det var 1700-talets dom över
det föregående århundradets språk- och fornforskning, och särskilt
Höpken uppträdde alltid mot försöken att bereda de humanistiska
vetenskaperna en plats inom akademien.
Vid sidan av de rena naturvetenskaperna ställdes däremot
ekonomi, handel och manufakturer. Den nya stiftelsen, som efter någon
överläggning antog namnet Vetenskapsakademien och som 1741 blev
kunglig, motsvarade således fullkomligt frihetstidens utilism. Alla
de vetenskaper och konster — heter det i första paragrafen av
akademiens grundregler — »som äga någon verklig nytta i det allmänna
väsendet, bliva ämnen till akademiens uppmärksamma och allvarliga
bemödanden och äro besynnerligen följande stycken, nämligen
physica experimentalis, historia naturalis, mineralogi, botanik, zoologi,
kemi, medicin, anatomi, kirurgi, matematiska vetenskaper, ekonomi,
kommers, konster och manufakturer». Men i följd av denna
exklusivt praktiska syn på vetenskapen kom akademien under den första
tiden mera att erinra om en lantbruksakademi än om en
vetenskapsakademi, och man hade icke öga för, att de »rön», i vilka man så
förälskat sig, ej sällan, genom sin brist på ett vetenskapligt underlag,
väl mycket närmade sig dilettanteri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
