Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märkwärdigheter uti insecterne, Höpkens Om yppighets nytta m. fl.
Och så småningom började Sverige nu få en litteratur, som i
popularitet kunde upptaga tävlan med den religiösa, som på 1600-talet
hade varit snart sagt den enda.
Vetenskapsakademiens ekonomi.
Redan från början fick den praktiska Vetenskapsakademien således
en ekonomiskt vida fördelaktigare ställning än systerinstitutionen i
Uppsala. Vetenskapsakademien valde icke in blott fattiga
professorer, utan förnämligast stora industriidkare och jorddrottar.
Behövdes ett ekonomiskt tillskott, funnos således alltid mecenater att
påräkna. Tack vare slutligen den omständigheten att man klokt
nog valt in även politiker, fick Vetenskapsakademien efter några år,
1747, det så åtrådda privilegiet på almanackan. Därmed var dess
ekonomiska existens tryggad, och akademien hade nu verkligen
medel att fullfölja de uppgifter, som den satt sig före. Ungefär
samtidigt med almanackan fick akademien ett eget observatorium.
Stockholms stad skänkte tomten, och den rike köpmannen Claes
Grill, som 1740 blivit ledamot av akademien, försträckte medel till
själva byggnaden på så förmånliga villkor, att akademien »ej
behövde skynda med återbetalningen, förrän hennes tillgångar det
medgåve. Konungen fann ock häruti det välbehag, att de vid
slottsbyggnaden överflödiga materialier blevo till akademiens disposition
lämnade». Grundstenen lades den 26 maj 1748, och invigningen
skedde 1753.
Vetenskapsakademiens sammankomster.
Den popularitet, varom detta vittnar, berodde tydligen därpå, att
akademien i hög grad motsvarade tidevarvets smak och behov.
Den bestod ej av en klick »pedantiske lärde», utan omfattade
personer med vitt skilda levnadsyrken, vilka här fördes samman av
likartade praktiska och ekonomiska intressen. Man mötte här
vetenskapsmän, lantbrukare, köpmän, industriidkare, apotekare,
skeppsbyggare, läkare, militärer, ämbetsmän och politiker, och man hade
redan från början ställt sig på en fullt demokratisk grund. I sitt
nyss citerade brev skrev Celsius, att han hoppades, »att i denna
societeten ett riksråd skall intet hålla sig för god att sitta till bords
med en hantverkare, som ofta kan göra riket mycket mera nytta
än den, som gått och trampat på Parnassi höjder i 40 år».
Sammankomsterna hade också nästan formen av en konversation om de
rön, som blivit gjorda inom och utom akademien. Så berättade
præses Linné, att Hans Excellens greve Gyllenborg meddelat honom
ett recept för stenpassion, som ett fruntimmer i England hittat på
och som vunnit så stor approbation, att parlamentet givit henne
en belöning av 5,000 pund. Därefter började man — som det
förefaller något omotiverat — att tala om snäckor, och en ledamot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0059.html
