Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket vidlyftigt. Akademien skulle utgiva en svensk historia och
en svensk geografi, och den förra skulle omfatta även laghistoria,
myntväsen, litteratur, gudalära o. s. v. Av kanslikollegiet
remitterades ansökningen till Vetenskapsakademien, som avstyrkte den:
om Vetenskapsakademien från början skjutit ifrån sig historien,
hade detta ej varit därför, att akademien ej varit övertygad om dess
nytta, utan med tanke på sin oförmögenhet. Alla folkslag ha haft
goda teologer, filosofer, matematici, men få kunna skryta med goda
historici. Historien måste byggas på ett studium av handlingarna
i riksens arkiv, men »akademien trodde sin skyldighet fordra att
respektera så heliga gömmor». Sedan också kanslikollegiet avstyrkt,
avslog Kungl. Maj:t framställningen, och därmed tyckes den
historiska akademien hava upplösts.
Vitterhetsakademien.
Frånser man den till overksamhet dömda societeten i Uppsala, var
således Vetenskapsakademien vid århundradets mitt den enda
akademien i vårt land. Den var ett uttryck för tidens svärmeri för de
nyttiga vetenskaperna, för den starka utilistiska strömningen inom
frihetstiden. Då man hunnit fram till 1750, började emellertid en
ny idériktning att göra sig gällande, vilken sedermera, under den
gustavianska tiden, vann överhand över utilismen, men som ställde
sig lika fientlig som denna mot 1600-talets kanske mera solida, men
nu gammalmodiga lärdom. Det var den från Frankrike stammande
esteticismen, den — som det hette — »vittra» smaken, och även
denna tog sig ett uttryck i en nu bildad akademi:
Vitterhetsakademien.
Icke blott till sitt syfte, utan till hela sin karaktär var den vida
skild från Vetenskapsakademien. Denna hade varit en talrik
sammanslutning av personer ur skilda samhällsklasser, en demokratisk,
snarast borgerlig förening, under det att Vitterhetsakademien
däremot var ett litet, i hög grad aristokratiskt kotteri på några få
personer, en hovcirkel med uppgift att konversera med den vittra
drottningen och utan någon närmare förbindelse med den stora
allmänheten. Det namn, under vilket akademien i dagligt tal gick,
var också »akademien på Drottningholm», ty det var där, i
drottningens privata rum, som den höll sina sammanträden. Mönstret
för denna akademi hade Lovisa Ulrika säkerligen fått från sitt
hemland Preussen, där hennes bror, Fredrik den store, kring sig samlat
ett kotteri av snillen, Maupertuis, Voltaire, La Mettrie m. fl., och
då hon nu blivit drottning, var det ett dylikt litterärt hov, hon sökte
skapa. Ett annat mönster var Frankrikes Académie des inscriptions
et belles lettres, och det är till denna förebild, som i stiftelsebrevet
hänvisas. Detta brev utfärdades den 20 mars 1753, och dess första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0065.html
