Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 47 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medelväg etc., att en mängd ordensdignitärer förekommo, att tävlingar
utsattes och belöningar utdelades och att sällskapet genast i början
framträdde inför allmänheten med en samling av medlemmarnas
dikter, Våra försök (tre delar 1753—1755). I själva verket hade
därför Tankebyggarorden större inverkan på samtidens
åskådningssätt än
Vitterhetsakademien.
Orden var ingen
exklusiv, fåtalig
hovkrets, och
redan det första
året räknade den
34 medlemmar.
Dessa hade väl
icke så olikartade
levnadsyrken
som ledamöterna
i Vetenskapsakademien, ty de
flesta av dem
voro yngre
ämbetsmän i
huvudstaden, men de
voro dock så pass
många, att de
därigenom fingo flera
försänkningar hos
allmänheten än
Vitterhetsakademien kunde få.

C. F. Eckleff. Pastell av Gustaf Lundberg. Stora lantlogen. Stockholm.

Orden
framträdde också med ett
mera bestämt
utformat litterärt program än akademien. Som jag i det följande får
tillfälle att vidare utveckla, gjorde sig Tankebyggarorden till härold för
upplysningens idéer, för dess fritänkeri och dess sensualism, likaså för
en mera vårdad, efter franskt mönster bildad poetisk stil.
Överhuvud kan man säga, att det är från Tankebyggarorden, som de olika
strömningarna i det senare 1700-talets litteratur utgå, och det var här,
som esteticismen först framträdde i medveten opposition mot
utilismen. Men orden i dess helhet kan knappt göra anspråk på denna
plats inom vår litteraturhistoria, utan denna tillkommer blott ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>