Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i sitt sista företagit sig att fälla sitt omdöme om några våra bästa
svenska poeter och således angripit en sak, som han ännu ej är
vuxen; åtminstore lärer han av konstens kännare ej erkännas för
giltig... Som en moralist anstår icke edert Nit att angripa personer
utan laster. Folks namn bör vara så sällsynt i edra skrifter som
ett rätt nit hos den avundsjuke. Titta allenast in uti deras skrifter,
som före er tid utgivit moraliska ark, så lärer finnas, att jag har rätt.
Argus (er lilla avgud) har ju själv gjort denna påminnelsen.
Sannerligen är icke det bäst, att min herre uti ett ark återkallar, vad han
denna gången skrivit». Men det vägrade Celsius. När Sincerus
»bevisat med fullgiltiga skäl, det jag skrivit något utan grund, då är
det ju alltid tid nog därtill». Striden blev emellertid allt häftigare,
och i det 29:de arket upplyser Celsius, att han »på dessa 14 dagar
fått 53 brev, av vilka en del äro så sammansatta, att mig synes,
det deras upphovsmän hava hämtat sina ordatermer utav den
vältaligaste mångelske-rhetoricam, som på hinsidan Norrbro kan vara
till finnandes». Flera ställde sig dock på hans sida, och en
brevskrivare, Agricola, erbjöd sig att utgiva en motskrilt mot Arimaspus.
Det avböjde Celsius och svarade i stället själv, vilket åter
framkallade ett genmäle av Arimaspus, som var så plumpt, att censor
vägrade tryckningstillstånd. Man kan därför förstå, att Celsius
fann denna polemik mindre angenäm, och i det 32:dra arket tog
Thet swenska nitet farväl av sina läsare. I några handskrivna
nidskrifter fortsattes dock polemiken, och i dem titulerades Celsius
»Olof Skurk», »stackars padda», »åsna» o. s. v. Så slutade den
första litterära striden i vårt land.
Med Thet swenska nitet var egentligen de moraliska
veckoskrifternas levnadstid till ända. Ännu utkommo väl några, men de
voro utan betydenhet, och 1754 betecknade Gjörwell hela genren
såsom utnött. Just samma år utkom emellertid en ny upplaga av
Argus, och detta tyder på, att om än ej själva genren längre hade
någon livskraft, så hade dock Argus fortfarande sina läsare.
Sylwan har säkerligen alldeles rätt, då han anser, att dessa
moraliska veckoskrifters inflytande på seder och levnadssätt varit så gott
som intet. Men i andra avseenden måste deras, särskilt Argus’
betydelse anslås mycket högt. För det första för den svenska prosan.
I logisk reda och i känsla för ordens valör och lämpligheten av
olika stilarter är det en väsentlig skillnad mellan arbeten före och
efter Argustiden. Ganska mycket bör man nog skriva på räkningen
av den nu allt större förtrogenheten med den franska litteraturen,
men mycket också på det mönster, som man fått i Argus. Även
i ett annat fall voro de banbrytande. De moraliska veckoskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
