Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro tidigare än de populärt naturvetenskapliga, och det var de,
som först riktade allmänhetens intresse på andra frågor och annan
litteratur än den, som förelåg i 1600-talets uppbyggelseskrifter. De
skapade en ny, mera allsidig syn på livet, de vidgade horisonten,
och häri ligger väl deras förnämsta betydelse. Man börjar tack vare
dessa veckoskrifter att diskutera frågor i moral, i uppfostran, i
ekonomi, mot slutet också i litteratur, och man vågar t. o. m. tangera
religion och politik. Den äldre tiden hade aldrig utövat någon
samhällskritik; denna börjar, om ock svagt, med de moraliska
veckoskrifterna. I dem möta vi till sist klarast frihetstidens människotyp,
den typ, som stod såsom idealet: en något tilltäppt hedersman, vars
främsta dygd består i justemilieu, i friheten från alla överdrifter,
varken pedant eller petit-maître, praktiskt klok och utan alla
förflugna idéer — samma typ, som Holberg skildrat i sina komedier.
Vi skola sedan se, huru denna typ under den gustavianska tiden
avlöses av andra, den känslosamme, den spirituelle hovmannen och
»snillet».
 |
| Tryckerivignett från 1740-talet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
