Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 100 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokmarknaden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stått vid pressen eller kast, skulle nu börja mästra deras göromål
och tala om nitidare tryck. Jag, som varken hade postulerat eller
en gång varit cornut, skulle nu understå mig att taga bort en änka,
den de tyckte sig äga rättighet till, som tjänte för gesäller på verket,
varför de ock gjorde en
uppresning i huset, medan jag
friade, så att jag nödsakades
att bruka allvar och låta sätta
huvudmännen i fängelse.»
Tack vare detta resoluta
uppträdande fick Salvius både
änkan och tryckeriet samt
blev sedan 1700-talets mest
betydande svenske
boktryckare, vilken gick i spetsen
för alla de reformer, som
under denna tid
genomdrevos inom yrket. Just därför
att han icke börjat såsom
hantverkare, utan liksom
Momma var en studerad man,
hade han vidare vyer och
mera litterära synpunkter än
den äldre tidens typografer
med deras gesällbildning.

Elsa Fougt. Sohmska samlingen. Kungl. Biblioteket.

Salvius, som var född 1706,
hade nämligen varit student både i Uppsala och Åbo, hade
därefter gått in i Svea hovrätt samt tjänstgjort i justitierevisionen
och kommerskollegium. Då Vetenskapsakademien 1739 stiftats,
hade han antagits såsom dess notarie, och under den första
tiden hade han där spelat en ganska framstående roll; akademien
hade nämligen medgivit, att han skulle »äga vota såsom ledamot».
Genom sitt giftermål 1742 kastades han nu in i en helt ny
verksamhet och brann tydligen av lust att lyfta yrket upp på ett högre
plan än förut. Förhållandena inom bokvärlden voro då ännu enligt
hans mening bedrövliga. Skickligheten — skrev han sedermera —
»behövdes då ej vidare, än att boktryckaren såsom en annan
skråmästare fullgjorde, vad som beställdes, och tog sin arbetslön, när
det var färdigt. Därtill var ej mycken insikt av nöden, icke heller
någon vidlyftig korrespondens på varjehanda främmande språk.
Hans kostnad föll så mycket lättare, som han sällan eller aldrig
gick in i något förlag på egna medel, varför han ock icke behövde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>