Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bokmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bokhandeln och censuren.
Från boktryckerierna kunna vi vända oss till frihetstidens
bokhandel. Vi hava redan gjort bekantskap med två former av denna:
bokbindarnas, som dock mest var inskränkt till folklitteratur, och
boktryckarnas, som endast omfattade egna förlag. Utländska böcker
såldes av s. k. bokförare. Men denna handel hindrades i hög grad
av regeringens farhåga för »skadliga» böckers kringspridande, och
med kännedom om de försiktighetsmått, som vidtogos mot dylika,
förstår man knappast, huru de moderna idéerna från utlandet dock
kunde bliva bekanta här i landet. Till en del skedde det väl
genom svenskarnas resor till utlandet. Ty här hemma var
kontrollen ytterst sträng. Vid ankomsten till Stockholm skulle
bokföraren för censor uppvisa sitt register, varvid denne strök alla
»skadliga och förargliga böcker». Till yttermera visso skulle han
flitigt visitera alla boklådor, och påträffade han där några
misstänkta skrifter, skulle han förbjuda försäljningen, till dess han tagit
kännedom om innehållet. På liknande sätt skulle han övervaka
bokauktionerna.
Privata bokhandlare.
En stor mängd svenska böcker försåldes emellertid icke i
boklådor, utan än här, än där. Englands gen-stijg til macht och ähra
var till köps på källaren Rostock, Mennisklig försichtighet hos
kaffekokaren Cüster, Freses dikter hos handelsmannen Zetterman i
Storkyrkobrinken, Alströmers skrift om potatisen hos vågmästaren i
Ryssvågen, Fru Brenners Jesu Christi lidande såldes av
författarinnan själv i hennes bostad på Hornsgatan, Manufactur-spegeln
fanns hos sockerbagar Lars Halling, Nehrmans Civilprocess hos
registrator Arnell, som bodde vid Munkbron en trappa upp i huset
nr 112 o. s. v. Särskilt anlitade försäljningsställen voro Wedewogs
järnhandel och Rörstrands porslinsbod, och några privatpersoner,
såsom en kammarförvant Bergnehr och en student Geist, kunde
nästan sägas idka bokhandel på sina privata rum. De arbeten,
som de sålde, voro dock mest sådana, som tryckts i landsorten
eller som utgivits av privata förläggare. Ty Stockholmstryckerierna
anlitade dem icke.
De första boklådorna.
Vid frihetstidens början fick man dock två verkliga boklådor,
båda grundade av tyska bokförare, som här blevo stationära. Den
äldsta av dem var Johan Henrik Russworms. 1721 hade han
kommit från Rostock och blivit antagen till Uppsala universitets
bokhandlare, men etablerade sig kort därefter även i Stockholm. Hans
huvudsakliga handel var naturligtvis med utländska böcker, men
snart började han också med svenska, vågade sig t. o. m. på svenska
förlag och drev tydligen så upp affären, att änkan, då han dog 1731,
kunde betraktas såsom en förmånlig ackvisition. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0139.html
