Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ortodoxismens fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ORTODOXISMENS FALL
Upplysningsrörelsen.
Vi ha förut sett, huru frihetstidens utilism på
flera områden brutit sig mot den från
stormaktstiden fortlevande ortodoxismen. Det
återstår nu att visa, huru denna ortodoxism
efter en het strid dukar under för den nya
tidens krav på tankefrihet. I Frankrike, som
under århundradet var den ledande
kulturmakten, var det »upplysningen», som
besegrade den katolska kyrkan. Men under
frihetstiden hade upplysningsidéerna ännu jämförelsevis ringa betydelse
för det svenska uppfattningssättet, och censuren drog försorg om,
att inga »skadliga» skrifter kunde förvilla sinnena. Dessutom skola
vi erinra oss, att även i Frankrike vågade fritänkeriet knappt före
1750 framträda med öppet visir, och sin stora betydelse för den
religiösa frihetsrörelsen i Europa fick Voltaire, först sedan han 1753
bosatt sig i Schweiz. Förut spriddes hans farligaste skrifter blott i
manuskript, och de övriga ledande författarna under århundradets
förra hälft, Marivaux, Le Sage och Prévost, voro ej religiöst
intresserade. Encyklopedien började först 1751 utkomma. Betydelse
här i landet fick upplysningsrörelsen först mot århundradets mitt,
egentligen under den gustavianska tiden. Å den andra sidan kan
man dock inom litteraturen även tidigt under frihetstiden iakttaga
en gradvis stigande utveckling i riktning mot det senare 1700-talets
religiösa ståndpunkt. Argus, som visserligen ej vågade sjunga ut sin
mening, väckte redan anstöt på ortodoxt håll, Argusförfattarens
kalottpredikningar ännu mera, fru Nordenflycht har i sitt religiösa
grubbel hunnit ytterligare ett steg åt vänster, och på 1760-talet
har man här i Sverige redan tillägnat sig den franska libertinismens
obesvärade sätt att skämta med bibeln. Hela denna utveckling får
jag i det följande tillfälle att skildra, men förbigår den här, då det
under frihetstiden aldrig kom till någon öppen drabbning mellan
upplysning och ortodoxism. Striden under frihetstiden stod i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0149.html
