Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benzelius’ Philoforskningar.
Redan såsom sjuttonårig student var han en lärd, särskilt driven i
klassisk och orientalisk filologi, och hade då författat en
vetenskaplig avhandling om en skrift av Moses Maimonides. Då han blivit
tjugotvå år, erhöll han ett ganska rikligt stipendium, som satte
honom i stånd att företaga en treårig utländsk studieresa, vilken
varade från våren 1697 till slutet av 1700. Hans nästan första
besök gällde Leibniz, som starkt imponerades av den unge lärdes
kunskaper, av hans vetenskapliga entusiasm och av hans vinnande
personlighet. Därefter reste han till några tyska universitet, vid
vilka han fortsatte sina filologiska studier, samt sedan över Holland
till England, och där gjorde han i biblioteken flera betydande fynd
av dittills okända dikter av några gammalkristna poeter, av
likaledes okända arbeten av Khrysostomos, Eusebios, Ephraim Syrus
m. fl.; viktigast av dessa fynd var en avhandling av Philo Judæus.
Då målet för den tidens filologer huvudsakligen bestod i att
upptäcka och utgiva förut okända skrifter från antiken — utan någon
större hänsyn till deras litterära värde — hade Benzelius således
full rätt att anse sig hava gjort högst betydande fynd, och det
gällde nu för honom att utnyttja dem, närmast att kollationera de
avskrifter, han gjort, med möjligen förefintliga codices i franska och
italienska samlingar. Han tänkte därför fortsätta resan till Paris
och Italien. Men i detsamma utbröt det stora nordiska kriget,
stipendiet upphörde, och han måste begiva sig hem, sedan han
under högst tre månader uppehållit sig i Paris för fortsättande av
sina manuskriptstudier.
För Benzelius var det onekligen en stor motgång, att denna så
lovande forskningsresa blev avbruten, och någon möjlighet att i
den närmaste framtiden fortsätta den fanns knappast, ty hela Europa
var ju då en enda stor krigsskådeplats. Förståndigast hade därför
varit, om Benzelius inskränkt sig till att publicera, vad han redan
funnit. Han började även därmed samt utgav under åren
1702—1705 Khrysostomos’ nyfunna homilier. Men därmed stannade det.
Sina avskrifter av fornkristna poeter ställde han till andras
förfogande. Däremot hade han tänkt att själv utgiva det viktiga
Philofragmentet, men olyckligtvis kom han att utvidga planen till
en fullständig upplaga av den judiske filosofens alla skrifter. Denna
plan var i själva verket outförbar. Själv hade han blott sett en
enda handskrift och fått varianter från tre andra, men dessa voro
blott en fjärdedel av dem, som funnos, och att från Uppsala spåra
upp och låta kollationera dessa, var naturligtvis omöjligt. Hans
Philoundersökningar förblevo därför liggande, och 1727 fick han
den oangenäma underrättelsen, att en rik engelsman, Thomas Mangey,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0173.html
