Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höll på med en fullständig edition. Mangey var såsom filolog
Benzelius underlägsen, men han förfogade över ett betydligt större
handskriftsmaterial än denne haft, och häri samt i sin rikedom
hade han ett försprång, som tvingade Benzelius att avstå från
tävlingen. Nu började underhandlingar dem emellan, vilka slutade
därmed, att Benzelius till honom överlämnade sina anteckningar
och avskrifter, och ehuru Mangey ärligt angav Benzelius’
författarskap vid de noter, som han lånade från honom, kom denne dock
ej att intaga annan plats än den underordnade medarbetarens.
 |
| Medalj över Erik Benzelius av J. C. Hedlinger. 1737. |
Codex argenteus.
Ett liknande olycksöde vilade över hans andra filologiska
storverk, den tillämnade editionen av codex argenteus. Såsom vi
minnas hade den första upplagan utgivits av Franciscus Junius —
den andra, av Stiernhielm, är blott ett avtryck av denna — och
Junius, för vilken språket ju var nytt, hade dels ej kunnat läsa
långa stycken av den halvt utplånade skriften, dels återgivit flera
ställen orätt. Sedan Benzelius blivit bibliotekarie i Uppsala, började
han att med minutiös noggrannhet studera handskriften, lärde sig
gotiska och fann nu, att Junius’ upplaga kunde göras både
fullständigare och riktigare. Men — någon möjlighet att under krigets
nödår utgiva ett dylikt arbete i Sverige fanns icke, hans
underhandlingar med utländska förläggare ledde ej till något resultat,
och manuskriptet blev liggande. Först några år före sin död tog
han ånyo upp planen, lyckades nu verkligen få en engelsk förläggare,
och sättningen kunde därför börja. Men färdigt och utgivet blev
arbetet först 1750, sju år efter Benzelius’ död, och då var det, i
följd av Ihres och Sotbergs nya Ulfilasstudier, delvis redan föråldrat.
Benzelius blev således aldrig den store filolog, som man av hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0174.html
