Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med de stora biblioteken i utlandet och fick genom sin korrespondens
med dessa kännedom om de nyaste tilldragelserna inom den lärda
världen. Hans kanske främste efterföljare såsom bibliotekets chef
har också med rätta givit honom det vitsordet, att detta »aldrig
haft en mer lysande, knappt en dugligare ledare». Tack vare
honom blev biblioteket brännpunkten för universitetets vetenskapliga
liv, och led i hans verksamhet som bibliotekarie voro de
vetenskapliga kollokvier, som han höll på biblioteket och som mynnade
ut i de förut omtalade sällskapen Collegium curiosorum och
Bokvettsgillet. Ett annat uttryck för samma strävande voro de
fullkomligt frivilliga föreläsningar, som han 1704 begynte att hålla i
historia litteraria eller lärdomshistoria — således icke egentligen
litteraturhistoria i vår tids mening. Historia litteraria var en rent
filologisk disciplin och sträckte sig ännu blott till den grekiska,
romerska och orientaliska litteraturen. Föreläsaren gav en kort
biografi av en författare, förevisade hans arbeten, redogjorde för
de olika upplagorna och slutade med att anföra några lärdes
omdömen om författaren. Kursen var således närmast en
biblioteksdemonstration, avsedd att göra åhörarna förtrogna med bibliotekets
litterära skatter. Historia litteraria var väl en skapelse redan av
renässansen, men mig veterligen hade inga dylika föreläsningar förut
hållits i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
