Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Historia och fornforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss till den andra riktningen, den, som jag kallat den
estetisk-moraliska.
I en avhandling, Den moderna vetenskapens genombrott i svensk
historieskrivning, har Stavenow med rätta framhållit, att
historieskrivningens utveckling är knuten till tre fordringar: på stil, på
kritik och på historisk uppfattning. Undantaga vi Olavus Petri, som
både var en stor stilist och en för sin tid skarpsinnig kritiker, hade
alla hittills omtalade historiker mer eller mindre brutit mot
samtliga dessa tre fordringar. Först med Dalin fingo vi åter en historisk
stilist, i någon mån ock en kritiker — hans och hans samtids stora
brist: frånvaron av ett historiskt uppfattningssätt, avhjälptes först,
sedan romantiken gjort sitt genombrott.
Dalin.
I motsats till de lärde, som förut skildrats, var Dalin knappast
någon forskare, utan en vitter författare, som framför allt, mot det
lärda pedanteriet, framhöll betydelsen av ett sunt sens commun,
och detta blev också hans insats i svensk historieskrivning. Genom
sina skrifter hade han länge varit en av vederbörande
uppmärksammad författare. Såsom vi minnas hade det ju varit tal om att
giva honom en belöning redan för Argus; sedan hade Svenska
friheten och andra skrifter tillkommit, och 1743 fick han, såsom
förut omtalats, av sekreta utskottet i uppdrag att sammanskriva
något »nyttigt verk», helst i svenska historien. Han började genast,
och 1747 förelåg det första kvartbandet av Svea rikes historia, som
behandlade forntiden, färdigt; det andra, medeltiden, följde 1750,
det tredje dubbelbandet 1761—1762, och därmed hade han fört
fram sin skildring till Gustav Adolf eller till stormaktstidens början.
Fortsättningen uteblev, ty följande år slutade Dalin sina dagar.
Såsom redan av Warburg, Lamm m. fl. framhållits, var Dalins
förebild den franske historikern Charles Rollin, vars Histoire ancienne
1730—1738 utkommit i tolv volymer och sedan (1738 ff.) fortsatts
av Histoire romaine. Han tillhörde den skola av historiker, som nu
framträdde med det nya århundradets början och som satt sin
uppgift i att popularisera historien. De lade därför an på själva stilen
och på en allmänfattlig framställning. Med den historiska
forskningen togo de — i motsats till den lärda skolan — det ganska
lättvindigt, och i själva verket var deras syfte ej heller ett
vetenskapligt historiskt. Bossuet, som i viss mån kan anses såsom Rollins
föregångare, hade med sin historia velat visa den kristna lärans
segertåg genom världen. Rollins syfte var icke teologiskt, utan
moraliskt. Han var egentligen pedagog, och hans förnämsta arbete
var en Traité des études. I detta hade han skrivit: l’histoire est
une école de morale et de vertu, och det var ur denna synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0195.html
