199 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är överflödet »en tärande sjuka, dock inte just därför, att det kallas
överflöd, utan att egen idoghet därmedels alldeles borttrånar och
vi råka i handelsförlust». Införsel av spannmål är ju intet överflöd,
men icke dess mindre ogagnelig för ett rike. Frågan var således
icke moralisk, utan ekonomisk.

Höpkens tankar äro ju ej originella, ty de återfinnas i utlandets
ekonomiska litteratur, men han har — såsom Wieselgren
framhåller — en icke obetydlig förtjänst genom att hava tagit upp
problemet: »strävandena efter att frigöra den ekonomiska
diskussionen från med denna ej sammanhörande teologiska och moraliska
argument togo med Höpken ett avgjort steg framåt», och det
uppstod en ganska livlig diskussion om »yppighetens nytta». Berch
ställer sig i det hela på Höpkens ståndpunkt. Han börjar väl med
några moraliska satser, men kommer ganska behändigt från dem.
De skulle vara tillräckliga, »så framt alla människor läto leda sig
efter naturens lag», men då de det icke göra, så måste man taga
hänsyn till världen, sådan den är, och då kan man icke helt
fördöma bruket av överflödsvaror. De pengar, som offras på dem,
kunde väl bättre användas till välgörenhet. Men gör man det? Nej,
och för övrigt är det bättre att skaffa folk arbete än att giva dem
allmosor. Genom import av utländska överflödsvaror försämras väl
vår handelsbalans, men genom tullar kan man hålla importen inom
lämpliga gränser och även skaffa staten en avsevärd inkomst. Också
Berch har således kommit från moralen och ser frågan ur
ekonomisk synpunkt.

Reformmerkantilismen.

Nordencrantz och Berch voro båda representanter för en
merkantilistisk tvångspolitik. Men vid sidan av denna arbetade sig en
liberalare riktning fram, och ett uttryck för denna hava vi funnit i
Mandevilles fabel. Den bygger ju ej på statens förmynderskap, utan
på den individuella egoismens förmåga att sporra människorna till
arbete. Få individerna tillgodose sina egna intressen, är detta till
det helas fördel. Denna riktning kan tidigt spåras även i Sverige.
Men — säger Petander, på vars förträffliga avhandling denna
framställning väsentligen är byggd — man får akta sig för att av de då
och då förekommande talesätten »handelns frihet», »den naturliga
friheten» och dylikt »låta förleda sig att tro, att det nödvändigt är
fråga om någon helt ny grundåskådning. Ordens bärvidd är oftast
icke så stor, som det först kan synas.» I det hela står man kvar
på merkantilismens ståndpunkt, men yrkar reformer i syfte att
utveckla denna i en friare riktning. Till denna reformmerkantilism hör
redan Polhem, som förklarade monopol för ett rike lika
»hälsosamma som kallbrand för en människa». Likaså yrkade han på

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0247.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 199 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|