Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som drogo fördel av detta, voro redarne och några handlanden i
de större städerna, men för den stora allmänheten blevo varorna
därigenom blott dyrare. En tredje skrift, Den nationale winsten
(1765), sättes av Petander högst. Den tanke, som Chydenius här
utvecklar, är, »att var enskild söker självmant upp det stället och
den näring, där han bäst ökar den nationala vinsten, om
författningarna icke stänga honom därifrån». I samband härmed fördömer
han de under frihetstiden så omtyckta tillverknings- och
exportpremierna. Exportpremierna medförde en dubbel beskattning. En
fabrikant kan sälja sin vara för 6 riksdaler och säljer den för det
priset till utlandet, får 2 riksdaler i exportpremie eller tillhopa
8 riksdaler och tar med anledning härav samma pris, 8 riksdaler,
för varan av inhemsk köpare. Denne måste således betala 2 riksdaler
mer än utlänningen, och dessutom får han på sin debetsedel de
2 riksdaler, som betalats i exportpremie. Prisbillighet medför systemet
således icke.
På alla punkter hade Chydenius således smulat sönder
merkantilismen, och med frihetstiden var även dess roll såsom ekonomisk
teori utspelad. Den efterföljdes under den närmaste tiden av
fysiokratien, som hade starka beröringspunkter med den ekonomiska
liberalism, om vilken nu talats, men som även i en annan
huvudpunkt bröt med merkantilismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
