Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbrukaren. Har producenten fullständig frihet att avyttra sin
vara, kan han sälja denna billigare och med vinsten utvidga och
förbättra sin odling. Således en fri konkurrens: laissez-faire,
laissez-passer.
Förberedelser till ett dylikt åskådningssätt funnos redan tidigt i
Frankrike, dels i följd av den nya tidens begär att opponera mot
regeringens absolutism, dels på grund av det franska jordbrukets
oerhörda förfall under merkantilsystemet. Fénelons bekanta
uppfostringsroman Télémaque kan i vissa fall anses såsom en dylik
förfysiokratisk skrift, och den har haft en icke ringa betydelse även
för Sverige, enär den i början av frihetstiden kom ut i svensk
översättning i ej mindre än två upplagor, 1721 och 1723. Jorden —
yttras det här — kan aldrig bli trött på att utgjuta sina håvor för
dem, som odla henne. Dess bördiga sköte kan aldrig uttömmas.
Men — frågar härskaren — vad skall jag göra, om folket är
lättjefullt och ej vill odla jorden? Gör — svarar Mentor — alldeles
motsatsen till vad man vanligen gör. Giriga konungar, som sakna
förutseende, tynga med skatter just de flitigaste undersåtarna, under
det att de mindre beskatta de lata. Vänd om denna princip: lägg
skatter, böter och, om så behöves, ännu strängare straff på dem,
som försumma sitt jordbruk. För Fénelon är detta jordbruk ett
lands verkliga rikedom, och därjämte är jordbrukarens liv det
sundaste och naturligaste. Detta sista var icke utan betydelse för de
fysiokratiska idéernas stigande popularitet, ty det var många
strömningar inom tiden, ej blott de ekonomiska teorierna, som
medverkade till det nu börjande svärmeriet för det tidigare ringaktade
jordbruket. Hos varje överkultiverad tid — och det var 1700-talet
— finnes en dragning mot natur och oskuld. Denna hade ända
sedan renässansen kommit fram i mer eller mindre parfymerade
idyller. Under 1700-talet hade denna dragning blivit än starkare
och fick då ett uttryck i den beskrivande landskapsdiktningen, om
vilken jag sedan får tillfälle att tala. Ännu en annan strömning
inom tiden ledde i samma riktning. Det var den moraliska.
1700-talet var en djupt osedlig tid, men den var också den
sentimentala moralens. Moralisterna kände sig upprörda över förfallet i de
stora städerna, och såsom en motbild mot detta satte de upp det
enkla, sederena livet på landsbygden. Båda dessa strömningar
förenade sig mot århundradets mitt i Rousseau, natursvärmaren,
kulturhataren, som ville rasera städerna och föra mänskligheten
tillbaka till naturtillståndet.
Det är dessa strömningar, som bilda fysiokratiens bakgrund.
Såsom ekonomisk teori framträdde den på 1750-talet, och såsom dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
