Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Astronomi, fysik och kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i anledning av en bok av Cotes: Harmonia mensurarum en uppsats
i integralkalkylen om hyperbelns kvadratur, vilken infördes i Philos.
transactions nr 417. Uppsatsen är ett typiskt exempel på
Klingenstiernas ofta egendomliga publikationssätt. Den innehöll problemets
uppställning och resultatet, men icke beviset för detsamma. Orsaken
härtill var, sade han, ’att om någon annan toge sig för därmed, så
funne han troligen ett simplare bevis’. Flera år efteråt framställde
i detta fall Simpson beviset, men då detta var vida mer komplicerat
än hans eget, så publicerade han det omsider i Uppsalasocietetens
Acta 1740.»
Ehuru Klingenstierna redan under sitt liv, trots det lilla han
tryckte, hade anseende såsom en av Europas främste matematiker,
har hans betydelse dock kanske först på den sista tiden till det
fulla värdet uppskattats, sedan Vetenskapsakademien börjat utgiva
hans många otryckta manuskript.
Klingenstierna som fysiker.
Klingenstierna var emellertid icke blott matematiker, utan
behärskade ock de närbesläktade vetenskaperna astronomi och fysik.
Efter Celsius’ död var han självskriven till dennes efterträdare och
redogjorde även i utförliga skrivelser till konsistoriet, för vad som
gjorts och i framtiden borde göras vid observatoriet. Men så trädde
han frivilligt tillbaka för Mårten Strömer, som vid en ansökan i Lund
blivit förbigången. Däremot överflyttades han några år senare, 1750,
till den då nybildade professuren i fysik. Såsom vi erinra oss fanns
förut, faktiskt, icke någon lärostol i detta ämne vid de svenska
universiteten. Men vid sidan av sitt egentliga ämne hade
Klingenstierna börjat undervisa även i fysik, och vid kanslerens besök i
Uppsala 1738 anhöll han att av räntekammarn få ett lån för att
inköpa fysiska instrument. Då det emellertid från båda hållen snart
befanns olämpligt, att Klingenstierna för egna, ehuru lånade medel
skulle inköpa instrumenten, utanordnade universitetet 6 000 daler kpt.
därtill, och så tillkom embryot till vår första fysiska institution,
varvid Klingenstierna förband sig »att årligen hålla föreläsningar i
de matematiska och fysikaliska discipliner, som genom olika
instrumenter illustreras kunna». Rum för instrumenten fick han i
nosocomium, två stycken, erbjudande sig Klingenstierna, »om påfordras,
för det ena rummet själv vilja bestå skälig hyra». Ansökningen
bifölls, utan att konsistoriet dock ville utkräva någon hyra av honom.
En institution fanns således, men ingen professur, och först 1750
kom en dylik till stånd, då Klingenstierna utnämndes till dess förste
innehavare. Professuren skulle omfatta »optica, hydrostatica,
hydraulica, acrometrica, mechanica och Newtons fysiska decouverter».
Det sista tillägget är märkligt, ty det visar, att de nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0272.html
