Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi, fysik och kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktas såsom den moderna kemiens grundläggare. Priestley,
som egentligen var präst, hade som ung fått en grundlig och
omfattande bildning och levde alltid i goda ekonomiska
förhållanden, som satte honom i stånd att med de bästa hjälpmedlen göra
de kemiska experiment han ville. Ännu lyckligare var Lavoisier.
Rik redan som ung, blev han sedan ännu rikare. Han hade fått
en ytterst omsorgsfull uppfostran, hade studerat botanik för Jussieu,
kemi för Rouelle, och redan såsom tjugoårig var han en erkänd
forskare, som från alla håll rönte uppmuntran.
Helt andra voro Scheeles förutsättningar. Han föddes 1742 i
Stralsund, där fadern var en obetydlig handlande med en talrik
barnskara. När sonen blivit fjorton år, fick denne avbryta sin
skolgång och skickades såsom lärgosse till ett apotek i Göteborg. En
lärgosse skulle i sex år tjänstgöra hos mästaren, innan han kunde
bliva gesäll, och hans göromål bestodo i regeln i att uträtta ärenden.
Men — heter det i ett åminnelsetal 1799 — »Scheeles
uppmärksamhet och flitiga läsning av godkända kemiska författare banade
honom snart plats i själva laboratorium, varest han icke allenast
utmärkte sig med ihärdig flit och sällsynt skicklighet uti de
preparaters noggranna förfärdigande, som tillhörde apoteket, utan även
om nätterna, för att tillfredsställa sin vetgirighet, ofta i tysthet
experimenterade.» Några allmänna naturvetenskapliga förkunskaper hade
han således icke, och såsom kemist var han en självlärd man. Någon
större beläsenhet i kemi kunde han av ekonomiska skäl aldrig skaffa
sig, och då han dog, bestod hela hans bibliotek av tolv böcker i
medicin och kemi samt några andra »svenska, tyska och franska
böcker». Sina uppslag fick han därför icke ur andras skrifter utan
genom sina egna experiment och sitt naturliga snille. Efter den
sexåriga lärgossetidens slut stannade han ännu tre år i Göteborg,
kom därefter till Malmö (1765—1768) och så till Stockholm, där
han tjänstgjorde på det ännu existerande apoteket Korpen. Sina
första kemiska undersökningar hade han utfört redan i Malmö, över
oxalsyran, sedan följde andra, och redan före 1770, då han gjorde
Bergmans bekantskap, var han således en fullt utbildad kemist.
Detta år flyttade han över till Uppsala, fortfarande såsom gesäll —
ty apotekarexamen tog han först 1777 — och där kom han nu i
beröring med Bergman. Utan tvivel hade denna bekantskap
betydelse för honom, men kanske ännu mer för Bergman, som före
1770 ännu föga publicerat i kemi. Han var visserligen Scheele
överlägsen i allmän naturvetenskaplig bildning, men Scheele hade
ett kanske viktigare företräde i sin erfarenhet såsom praktisk kemist
och såsom experimentator. De ha därför helt säkert ömsesidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
