Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi, fysik och kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom en gud. Men »om man någonsin möter fara att misstaga
sig, så är det visst uti abstrakta filosofien, varest tankarna liksom
skiljas från allt vad sinnligt är och således förlora de ledband, som
annars pläga hålla dem inom vissa gränser. En irring ligger här
djupare förborgad än ett fel uti den inbundnaste quadratura circuli.»
Detta om filosofien. I det följande kommer han in på teologien,
och om han här även inlägger en gensaga mot »fritänkarna»,
förefaller detta mera såsom en artighet mot fritänkarfienden Wallerius
än såsom Bergmans verkliga mening, ty gensagan riktar sig nästan
lika mycket mot teologerna som mot de moderna andarna. För
några hundrade år tillbaka — yttrade han — »räknades för
oförlåtligt fel att nyttja sitt förstånd. Det var ej nog, att gudalära,
konster och vetenskaper voro uti tjockaste mörker insvepta; man
måste ock utan betänkande sätta blind tro till de ögonskenligaste
orimligheter. Tvång och träldom äro okunnighetens foster. Vågade
någon att stryka sömnen utur ögonen, strax var han förtjänt till de
gruvligaste medfarter och måste tystna, om icke förr, då hans läppar
för bilan bleknade. Sanningen trängde icke dess mindre småningom
igenom.» Tankefriheten växte och man fordrade grunder och
bevis. »Tänkte man förut för litet eller intet, så tänkte en hop sedan
allt för djärvt och oinskränkt.» Naturens hemligheter skola kanske
för alltid förbliva outrannsakliga, trots den höjd, till vilken
naturkunskapen i våra dagar nått. Vårt jordklot är såsom ett sandkorn
i världsrymden, men vad skall man då säga om den, som tilltror sig
»med visshet kunna utstaka, huru det står till uti alla solar och andra
planeter, huru djur och växter där äro beskaffade?» Och äro nu »verken
så obegripliga, vad skall man då fatta för begrepp om den, som vill
begripa och inrätta själva Mästaren efter sin lilla tankegåva?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
