Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cerebellula, fortsätta i ryggmärgens trådar och träda i förbindelse
med nerverna. Och i ett kort därefter skrivet arbete, De cerebro,
som han icke kom att utgiva, nådde han på denna väg fram till
den först i våra dagar fullt konstaterade lokalisationsläran eller
insikten om de motoriska centras läge i hjärnbarken.
Han hade således funnit, att sinnesintrycken leddes till hjärnbarken
och att viljeimpulsen från denna utsändes till musklerna. Genom
hjärnbarken trädde själen i förbindelse med yttervärlden, och själens
säte hade därmed funnits. Men vad var själen själv? Inför denna
fråga stannade han tvekande och oviss, och i företalet till sitt nästa
stora arbete, Regnum animale (1744—1745), skrev han: »Nu är jag
besluten att ej unna mig någon rast eller ro, förrän jag genomlupit
hela fältet, hela djurriket ända till själen. Och så hoppas jag, att
jag, genom att oupphörligt rikta min gång inåt, skall öppna alla
dörrar, som föra till själen, och slutligen med Guds hjälp få skåda
henne själv.» Han stod nu vid mystikens gräns.
Mystiska impulser.
Redan i Œconomia regni animalis hade Swedenborg övergivit
den mekaniska världsförklaringen i Opera philosophica. Och härtill
hade många orsaker samverkat. Jag har redan angivit dem. Genom
sina medicinska studier hade han förts in i renässansens fantastiska
naturspekulation och gjort bekantskap med dess neoplatonism och
dess kabbalistik. Men även en så modern filosofi som Lockes
innehöll uppslag i samma riktning. Redan under sitt studieuppehåll
i England hade Swedenborg tagit kännedom om Essay concerning
human understanding och Cambridgeplatonikernas skrifter, men
betydelse för honom fingo dessa först nu, då jordmånen på annat
sätt blivit beredd. Det var icke empirismen i Lockes filosofi,
som grep honom, utan det mystiska inslaget i denna, vilket
däremot mindre uppmärksammats av samtiden. Över sensationen och
reflexionen hade nämligen Locke satt intuitionen, som skänker
oss den oemotståndliga vissheten, och denna intuition fick nu för
Swedenborg en central betydelse. En yttre orsak till den religiösa
inriktning, som Swedenborgs spekulation nu fick, voro nog ock de
starka religiösa rörelserna i Stockholm under 1730-talet, om vilka
förut talats, och både dippelianism och herrnhutism spela in i den
religiösa världsåskådning, som han under denna tid utbildade. Allt
samverkade för att hos honom väcka till liv den mystik, som låg
i hans naturell, men som hittills av de matematiska studierna
hållits tillbaka.
Omsvängningen kan nästan på dagen bestämmas — till mitten
av augusti 1736, då Swedenborg befann sig i Amsterdam. Genom
en respirationshämning fick han ett svimningsanfall, under vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0298.html
