Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Juridik och medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JURIDIK OCH MEDICIN
Lagstiftningsarbetet före frihetstiden.
Det var klart, att det utilistiska tidevarvet
skulle hava föga sinne för en vetenskap som
juridiken, som ju icke föreföll att vara av
något direkt praktiskt gagn. Frihetstidens
här gjorda insats var i själva verket blott
frukten av ett arbete, som väsentligen
utförts redan av envåldsperioden, och den
regerande riksdagen ingrep snarast
hindrande i det juridiska studiet.
Frånser man 1800-talet, faller det svenska lagstiftningsarbetet
egentligen inom tvenne perioder, folkungatiden och stormaktstiden.
Under Gustav Vasa och hans båda äldre söner hade den rättsliga
förvildning, som börjat redan under unionstiden, ytterligare ökats.
Domarmakten utövades av okunniga »lagläsare», och själva lagen
förelåg blott i bristfälliga och sins emellan ganska avvikande
handskrifter. Ett reformarbete inleddes först av Karl IX, vilken 1608
lät utgiva landslagen av trycket; under hans tid utgåvos ock
Upplands-, Östgöta- och Hälsingelagen[1]. I följd av religionsförändringen
kunde emellertid landslagens (eller rättare landskapslagarnas) gamla
kyrkobalk icke brukas, och i stället påbjöds i Karl IX:s
stadfästelsebrev, att man för vissa brott, som förut avdömts av andlig
domstol, skulle rätta sig efter »Guds lag» d. v. s. Mosebok, varur utdrag
infördes i slutet av lagen. Man var således i saknad av en verklig
kyrkobalk, och denna brist avhjälptes först av Karl XI genom 1686
års kyrkolag. Själva rättsskipningen förbättrades, såsom vi sett,
genom inrättandet av Svea hovrätt 1614, vartill sedan kommo Åbo
hovrätt 1623, Dorpats 1630 och Göta 1634. Den sista vasatiden
var även betänkt på en revision av den gamla, föråldrade
landslagen, och under Karl IX:s tid började verkligen ett dylikt arbete,
ehuru förslagen ej ledde till något resultat. Under den följande
tiden upprepades dessa försök vid flerfaldiga tillfällen, men det
[1] Stadslagen utkom först 1617. De övriga landskapslagarna utgåvos på Karl XI:s tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0309.html
