Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juridik och medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om värdet av denna vittnar en episod, som kort därefter inträffade.
1732 blev professuren i philosophia naturalis i Lund ledig efter
Stobæus, som då flyttade över till historien, och i Lund ville man
hava Rosén till Stobæus’ efterträdare. Konsistoriet i Uppsala
sammanträdde då i största hast, och prokansleren förklarade Rosén »alldeles
omistlig vid förefallande sjukliga händelser här vid akademien, helst
som herrar professores medicinæ ordinarii äro komna till så höga
år, att man dem intet kan oroa och besvära med patienters
besökande». Konsistoriet föreslog därför, att Rosén av räntekammaren
skulle få ett personligt lönetillägg av 200 daler smt, och då kansleren
icke ansåg sig kunna medgiva detta, förklarade sig professorerna
villiga »att proportionaliter sammanskjuta var av sin lön till
oftanämnda 200 daler smt:s summa att besagde doktor ändå kunna
soulagera». Lyckligtvis behövde man ej gå till denna ytterlighet,
Rosén fick ett annat anslag och stannade, men konsistoriets
offervillighet visar den ställning vid universitetet, som Rosén vid blott
26 års ålder och efter ett års tjänstgöring intog.
1740 avled Olaus Rudbeck, och Rosén blev då hans efterträdare.
På denna plats stannade han till 1756, då han drog sig tillbaka och
efterträddes av sin måg, Samuel Aurivillius, också en duglig läkare.
Sedan bodde han dels på en lantegendom, dels i Stockholm, där
han utövade en betydande praktik. Han avled 1773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
