Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Juridik och medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taget skrev Rosenstein på svenska, ej på latin, och med ett direkt
praktiskt syfte. Såsom författare är han därför en god representant
för den utilistiska frihetstiden.
Rosenstein som läkare och lärare.
Sin största betydelse har han, som sagt, dock icke såsom författare,
utan såsom praktiker och lärare. Jag nämnde nyss de tre uppgifter,
som närmast förelågo för frihetstidens medici. Den första rörde de
anatomiska dissektionerna. Redan Roberg hade insett, att de ytterst
sällan återkommande sektionerna i Rudbecks stolta Theatrum
anatomicum voro av ringa nytta. De voro föreställningar för den stora
allmänheten, men ej avsedda för studenternas undervisning. Det är
därför, yttrade Roberg, ett pium desiderium, att studia anatomica
bedrivas »ej allenast theatrale, som mer speciose än nyttige äro,
utan private för studiosis medicinæ». Själv kunde han ej genomföra
detta program, utan det blev Rosenstein, som genast efter det att
han inträdde i tjänst höll icke blott offentliga dissektioner utan ock
enskilda dagliga övningar med studenterna, vilka tyckas hava blivit
så intresserade, att de sutto kvar om kvällarna för att vid ljus
fortsätta sina studier av människokroppen. Då emellertid anatomisalen
låg ovanpå biblioteket, ansåg sig konsistorium med hänsyn till
eldfaran skyldigt att på hösten 1733 förbjuda dessa dissektioner vid ljus.
Rosenstein anskaffade då en annan lokal, och åtminstone under hans
sista professorstid höllos dessa övningar i nosocomium.
Den andra uppgiften var att jämte katederföreläsningarna även
införa en klinisk undervisning. Både Rudbeck d. ä. och Roberg
hade insett nödvändigheten härav, och såsom vi minnas hade Roberg
verkligen nått så långt, att universitetet skaffat sig ett sjukhus eller
nosocomium, som 1717 tyckes hava tagits i bruk. Men hans snålhet
och hans besynnerliga lynne gjorde snart ända på denna hans egen
skapelse, och det första kapitlet i det akademiska sjukhusets historia
slutade därmed, att konsistorium 1735 dömde Roberg att betala
11,423 daler kpt. i skadeersättning. Själva byggnaden, nosocomium,
var då alldeles bofällig och hade på länge ej använts såsom sjukhus.
Men så blev Rosenstein 1740 professor, och då togs frågan åter upp.
Tack vare hans energi blev både huset reparerat och ett anslag till
driften beviljat. Så kom den första kliniska undervisningen i vårt
land till stånd, visserligen med mycket blygsamma mått, men dock
så, att den sedermera oavbrutet kunnat fortgå och utvecklas. I den
svenska läkekonstens historia har därför Rosensteins insats haft en
epokgörande betydelse, ty strax därefter började, såsom vi skola se,
en klinisk undervisning även i huvudstaden. Slutligen har Rosenstein
också verkat för den tredje av de nämnda uppgifterna: kirurgiens
och medicinens förening, och en bland hans lärjungar, David von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0319.html
