Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltid en god, bibeltrogen lutheran, vilken även som vetenskapsman
åtminstone sökte att se naturen med »Moses’ brillor». Denna
religiösa syn på livet var emellertid ej det enda arv, han fick från
fadern. Nils Linnæus var en varm blomvän, som vid prästgården
anlade »en skön trädgård, där förr ej var en kvist», och satte den
så i stånd, »att han övergick alla trädgårdar i Småland». Det var
i denna Linné tillbringade sina barnaår, och det var den — såsom
han sedan skrev — »som med modermjölken inflammerat min håg
med en outsläcklig kärlek till örter». Detta barndomshem förblev
honom alltid kärt. Ett brev, som han på gamla dagar skrev till
sina syskon, börjar: »Det händer gemenligen, att de ungar, som
blivit utkläckta i ett och samma näste, så snart de blivit fjädrade,
var på sitt håll, att de sällan få kvittra tillsammans uti ett och samma
träd. Ödet har varit Eder nådigt, som tilldelt Eder att få bygga
och bo tillsammans på Edra fäders jord, då jag blivit så fjärran
kastad ifrån kära anhörige, där jag måste leva ensam, främling för
mig själv».
Skolgång i Växiö.
Vid sju års ålder skickades han med sin informator, en gymnasist,
till Växiö, i vars skola han två år senare inskrevs, och efter detta
fick han blott under mellanterminerna komma till det kära
Stenbrohult. I skolan och sedermera i gymnasiet gick Linné ända till
1727, då han vid tjugo års ålder dimitterades till universitetet.
Han uppgiver själv, att han ej trivts vidare väl i skolan. Böckerna
roade honom icke, och han föredrog att under fristunderna »plocka
blomster på ängarna och dem lära sina kamrater». Ej heller blev
han någon utmärkt gymnasist. Gymnasiets uppgift var ju, såsom
vi minnas, att utbilda blivande präster, men så religiös Linné än
var, hade han ingen smak för det kallet, utan föredrog »att bliva
Floræ präst». På gymnasiet lästes nästan blott teologi, filosofi,
latin, grekiska och hebreiska, och i dessa ämnen säger han sig
hava varit bland de sämsta. Alldeles utan inverkan på honom ha
dessa studier dock ej varit, och det är tydligt, att de romerska
poeterna, särskilt Ovidius, ganska mycket tilltalat honom, ty
reminiscenser från dem komma ständigt fram i hans senare skrifter. På
gymnasiet lästes visserligen också »fysik». Men betecknande för
frihetstiden är, att Johan Rothman, som häri var lektor, i sitt
lektorat förenade två så heterogena ämnen som »fysik» och logik.
Med »fysik» menades för övrigt all naturvetenskap, och Rothman
var icke blott lektor, utan även provinsialmedicus d. v. s. faktiskt den
ende praktiserande läkaren i hela Kronobergs län. Han var
emellertid en mycket duktig karl, tog sig särskilt an den unge Linné
och kan sägas hava varit den, som givit ynglingens kärlek till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0330.html
