- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
271

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växtvärlden en vetenskaplig inriktning. Han lånade honom flera
botaniska och medicinska arbeten, bl. a. Boerhaaves berömda
lärobok Institutiones medicæ, och tack vare dessa studier var Linné,
då han slutade vid gymnasiet, bestämd att bliva »doktor» och ej
präst. Det återstod att övervinna föräldrarnas motstånd, ty vi skola
erinra oss, att Stenbrohults gäll innehafts av Linnés far, morfar,
morfars far och morfars morfar — det hade således i nära hundra
år gått i arv inom släkten. Linnés bror Samuel — som sedan
efter fadern blev kyrkoherde i Stenbrohult — berättar om
överläggningarna en historia, som är karakteristisk både för Nils Linnæus
och för hans son. Under ett samtal med några vänner hade fadern
yttrat: Det man har lust för, det har man lycka till. När far och
son blivit allena, tog den senare upp ämnet och sade: »bed mig
då aldrig om att bli präst, ty det har jag slätt ingen lust för».
Men fadern sade: »Du vet dina föräldrars fattiga villkor och att
det studium, du vill utvälja, är mycket kostsamt». »Äga de orden
grund, som min far sagt, förser väl Gud offret. Får jag så lycka,
som jag har lust, så fattas ej utvägar för mig.» »Så give dig Gud
lycka! Jag skall ej tvinga dig till det, som du ej har lust.»

Linné i Lund.



Därmed var Linnés öde avgjort. I augusti 1727 reste han ned
till Lund och skrev där in sig vid universitetet. Valet av
universitet var det bästa, ty i Lund befann sig Sveriges då väl mest
betydande läkare, Kilian Stobæus, och med den lycka, som städse
följde Linné, fann han i honom en nästan faderlig gynnare.
Därigenom fick han tillträde till Stobæus’ rika naturvetenskapliga
bibliotek och till hans »museum» eller Stobæus’ samling av
»allehanda slags naturalier, stenar, snäckor, fåglar och herbarier av inlagda
och uppklistrade örter, sådant han aldrig sett». Av Linnés brev
framgår ock, att han tillsammans med Stobæus fått tillfälle att
»frekventera sjukstugan och lära av den svidandes egen mun». Den
ettåriga Lundavistelsen var således av största betydelse för Linnés
utbildning. Men då han på sommaren rest tillbaka till Småland,
förmådde Rothman honom att utbyta Lund mot Uppsala. Stobæus
kände sig icke utan skäl sårad härav, och då han i ett brev till
Linné givit uttryck åt sin misstämning, svarade Linné med att
erkänna »den stora obligation, jag står uti hos Hr Doktorn, vilken
är större än hos någon, näst mina föräldrar, i världen. Jag har
lönt gott med ont, vilket är djävulskt. Detta bekänner jag, ångrar
och deprecerar. Förlåt därför, förlåt, min Hr doktor, av sitt vanliga
ädla sinne mig, som därom så traget bönfaller och mitt brott vill
avbedja.» Därmed var åter det goda förhållandet dem emellan
återställt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free