Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgivningen, men av någon anledning kom denna ej till stånd, och
det var först i Florula lapponica (1732) och Systema naturæ (1735),
som den nya indelningen framlades i tryck. Om dess betydelse får
jag i det följande tillfälle att tala.
Lapplandsresan.
Hortus uplandicus var emellertid ej hans enda arbete under dessa
verksamma år, ty nu — berättar han om sig själv — »begynte han
skriva sin Bibliotheca botanica, sina Classes plantarum, sin Critica
botanica och sina Genera plantarum, att han ingen minut åsidosatte,
så länge han vistades i Uppsala». På dagarna arbetade han med
sina elever och på nätterna med egna studier och eget författarskap.
Men så kom 1732 ett avbrott, som för honom och för vetenskapen
fick en ingripande betydelse — hans Lapplandsresa. Rudbeck, i
vilkens hem han bodde, hade 1695 företagit en forskningsfärd till
Lappland och även påbörjat en beskrivning av denna, Nora Samolad
sive Laponia illustrata, som skulle omfatta tolv band. I den enda
tryckta delen (1701) hade han dock ej hunnit längre än till
Älvkarleby, och sedan hade manuskriptet förstörts vid den stora
eldsvådan 1702. Emellertid var han en entusiast för
Lapplandsforskningen, och detta smittade även Linné. Anders Celsius, som var
Vetenskapssocietetens sekreterare, var även intresserad för saken
och lovade, att societeten skulle bekosta resan. Underhandlingarna
härom fördes i slutet av 1731. Linné begärde 600 daler kpt.
(260 kr.). Så mycket hade den fattiga societeten icke, men han
fick nästan hela kassan, 400 daler (= 174 kr.), och därmed
utrustades en bland de viktigaste expeditioner, som utgått från vårt
land.
Under denna färd skrev Linné en vidlyftig resejournal, Iter
lapponicum, som hör till de märkligaste i 1700-talets litteratur.
Egendomligt nog blev den icke tryckt förrän i våra dagar, första gången
1889, men i manuskript var den säkerligen under Linnés tid känd
av ganska många. I sin förtjusande bok om Linné har Levertin
påpekat dess rent litterära betydelse. 1600-talets svenskar reste
ju ofantligt mycket, och redan Per Brahe hade i sin Œconomia
framhållit dylika resors betydelse för de unga ädlingarnas bildning.
Men — säger Levertin — vänder man sig till århundradets litteratur,
finner man ganska få spår av dessa resor: »rena skepparhistorier
som Nils Matson Kjöpings resa genom Asia, Africa och många
andra hedniska konungariken och västmanlänningen Olof Ericksson
Willmans resa till Ostindien och Japan, eller konstlösa relationer
av krigare eller diplomater sådana som den blivande överståthållaren
Claës Rålambs manhaftiga äventyrsskildring av sin ambassad till
storturken.» Dessa resor hade emellertid avsett utlandet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0337.html
