Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
botaniska trädgården. Linné hade därmed halvt om halvt blivit
akademisk lärare, och i brev till Stobæus kunde han berätta, att dessa
demonstrationer voro så besökta, att han hade 200 till 400 åhörare,
under det att professorerna sällan hade över 80. Och till sist gjorde
Rudbeck honom, såsom vi sett, till informator för sina söner.
Uppslaget till sexualsystemet.
Dessa demonstrationer i den botaniska trädgården gåvo emellertid
Linné uppslaget till den åtminstone mest bekanta insats, han gjort
inom botaniken — till sexualsystemet. Någon tanke på att ordna
växterna efter deras ståndare och pistiller skymtar ännu icke fram i
Præludia sponsaliorum plantarum, men genom sina i samband
därmed gjorda observationer hade han fått blicken öppnad för
växtsexualitetens konstitutiva betydelse, och ganska snart hade han sin
teori färdig i dess grunddrag.
Om själva anledningen berättar han i företalet till Hortus
uplandicus: »Då jag nu i somras förestod de publika lectiones botanicas
uti horto academico upsaliensi, anmodade mig många av discentes
att hopskriva en Hortum upsaliensem (d. v. s. en katalog över
växterna i trädgården), på det de av den kunde betjäna sig, då örterna
nämndes, och således umbära den stora inkommoditet att avskriva
alla namn med flygande penna uti trädgården under baran himmel».
Linné åtog sig uppdraget och beskrev därvid också växterna i några
andra trädgårdar. Dessa alla — fortsätter han — »har jag inrättat
efter min egen metod, som visas i mina Nuptiis plantarum, på det
discentes själva måga kunna uppleta samma sine præceptore (utan
lärare)». Av Hortus uplandicus finnas emellertid fem olika
originalmanuskript. De båda äldsta förskriva sig från försommaren och
sommaren 1730. Men i dessa äro växterna ännu ordnade efter
Tourneforts system, och först i det tredje, som Linné daterar till
den 29 juli 1730, äro växterna klassificerade »methodo propria».
Fullt genomfört är sexualsystemet ännu icke; klasserna äro ännu
blott tjugoen, men själva principen är fullt klar, och i de båda
nästa manuskripten (från maj 1731) äro de tjugofyra. Linné var
också medveten om det betydande i den upptäckt, han gjort. Min
metod — skrev han till Stobæus i början av 1731 — »gör jag
aldrig till en gemen disputation, utan skall visa, vad han duger till,
om jag någonsin får den lyckan resa. Han synes mycket enfaldig
och ställd på narraktiga fötter, dock vet jag fuller, att ingen tager
reda på honom, som ej har klaven. Jag har vist indelningen för
societeten, som tänkte i förstone, att jag var galen, men när jag
fick explicera min mening, höllo de sig från löje och lovade sig
skola befrämja mina uppsåt.» Av Linnés brev till Stobæus framgår
också, att han i Stockholm underhandlat med en förläggare om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0336.html
