Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullmakt att inköpa alla böcker och alla örter han önskade. Dessutom
fick han nu tillfälle att revidera och trycka de många arbeten, som
han fört med sig från Sverige, och dessutom skriva nya. Under
1736 utkommo hans Bibliotheca botanica och Fundamenta botanica.
1737 blev hans Flora lapponica färdig samt dessutom flera andra
arbeten: Genera plantarum, Hortus Cliffortianus m. fl. Om hans
oerhörda flit under dessa år får man en föreställning genom Thore
Fries’ uppgift, att blott »de Linneanska skrifter, som bära
tryckningsåret 1737, utgöra tillsammans nära 500 sidor i stort folio och
över 1,350 in octavo med 46 planscher. Är redan detta i och
för sig häpnadsväckande, så blir det detta ännu mer, när man
besinnar de nämnda arbetenas vetenskapliga värde och det stora
inflytande, som de haft på botanikens reformerande och utveckling».
På två och ett halvt år i Holland publicerade Linné tolv eller,
om man så vill, fjorton arbeten, de flesta av epokgörande
betydelse.
Ehuru blott trettio år, betraktades Linné redan vid denna tid
såsom en vetenskaplig storhet. Han fick anbud på flera ekonomiskt
och vetenskapligt lockande platser. Men »ehuru han levde i allt
det välstånd, som en dödlig önska kunde», började han
egendomligt nog likväl att längta hem, ty »holländska klimatet är icke för
en svensk länge hälsosamt», och därtill kom också tanken på Sara
Lisa Moræa, ty förlovningen med henne hade nog ej — som man
av uttrycken i hans självbiografi frestas att tro — baserats på
huvudsakligen ekonomiska motiv. Ur den synpunkten hade det varit
vida klokare att stanna i Holland, ty — som han skrev — då
»andra måste resa hem för penningars skull, fruktar jag att resa
hem för penningars skull; här kan jag få så mycket jag behöver,
genom att jag tjänar mig själv, men ej så hemma». I oktober
1737 sade han upp sin plats hos Clifford — till dennes stora
missbelåtenhet — stannade en tid i Leyden för att ordna den
botaniska trädgården därstädes, gjorde sedan ett uppehåll i Paris
— England hade han redan under sin tjänstetid i Hartecamp
besökt — och kom så på sommaren 1738 tillbaka till Falun »att
hälsa på sin käresta, som snart fyra år väntat på sin käre
Ulysses.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
