Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom föreläsare med 600 daler smt. årsarvode[1]; tillika fick han fri
bostad och fritt bord hos Tessin. Hans ekonomi kom således ganska
snart på fötter, och på sommaren 1739 kunde han gifta sig med
sin Sara Lisa.
Nya provinsresor.
Den omfattande läkarpraktiken lade emellertid allt för mycket
beslag på hans tid och hindrade honom från de vetenskapliga
sysselsättningar, som voro honom kärare. Visserligen var han på sätt
och vis professor vid bergskollegium, men detta var dock ej
detsamma som att vara lärare vid ett universitet, och han längtade
därför tillbaka till Uppsala. Till sist dog den gamle Rudbeck (1740),
och omedelbart därefter tvingades Roberg att avgå. De båda
medicine professurerna blevo därigenom lediga, och till deras
innehavare utnämndes nu Rosén och Linné (5 maj 1741). Han kunde
emellertid ej omedelbart tillträda platsen, emedan han strax förut
erhållit ett annat uppdrag av riksens ständer: »att resa till
Gotland, Öland och andra orter att göra sig underrättad om färgegräs
samt andra tjänliga örter och växter». Denna resa anordnades som
den förra till Dalarna. Linné fick med sig »sex unga, vackra och
kvicka ynglingar», och den 15 maj red expeditionen ut från
Stockholm. Själva resebeskrivningen, Carl Linnæi Öländska och
Gothländska resa, kom väl ej ut förrän 1745, men redan 1741
offentliggjorde han i Vetenskapsakademiens Handlingar Samling af et
hundrade wäxter, upfundne på Gothland, Öland och Småland samt
året därpå en Förtekning af de färgegräs, som brukas på Gotland
ock Öland. 1746 företog han en ny dylik resa, till Västergötland,
denna gång åtföljd blott av en enda student; resebeskrivningen
utkom 1747, men redan samma år beslöto ständerna, att Linné skulle
företaga ännu en tredje resa, denna gång till Skåne, där man
»funnit mycken anledning så väl till gips, vilket nu årligen kostar riket
snart en tunna guld, som ock till flintor av finare arten, vilka skola
årligen utdraga ungefärligen 12,000 daler kpt». På våren 1749
begav sig Linné i väg, denna gång i vagn, såsom det hövdes en äldre
förnämlig herre. Beskrivningen över resan kom ut 1751.
Syftet med dessa resor var — i motsats mot den till Lappland
— rent praktiskt, att uppspåra växter och stenarter, som kunde
bliva till nytta och förbättra »handelsbalansen». De förhoppningar,
som ständerna i detta fall ställde på honom, svekos ej heller, och
särskilt gav han anvisning på en mängd inhemska medicinalväxter.
Men för Linné själv var naturligtvis det rent vetenskapliga intresset
[1] Dessa utgingo på bergskollegiets stat, ty såsom förut påpekats, betraktades
bergskollegium till hälften såsom ett naturvetenskapligt universitet. Föreläsningarna — i
mineralogi och botanik — höllos på riddarhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0349.html
