- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
288

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det förnämsta, och även här blev utbytet av resorna ytterst givande.
Han fann en mängd dittills okända växter och även insekter, fåglar
och fiskar. Vid Marstrand «botaniserade vi på havsbottnen såsom
i ett nytt Sverige», och vid Uddevalla fann han »skalberg» en
fjärdingsväg från havet, där fossilerna lågo i sådana massor, »att man
kan undra, det så många liv levat i världen». I Västergötland
studerade han ivrigt de geologiska formationerna, och över huvud
observerade han allt. Det är detta, som gör hans reseskildringar
till något så enastående. I dem få vi en i detaljen trogen bild av
det dåtida Sverige, vi få en bild av allmogens levnadssätt i olika
provinser, av deras sätt att bruka jorden, deras skrock och
övertro, deras folklekar, klädedräkt o. s. v. Därmed skapade han ock
en ny litteraturart, som på 1700-talet blev ytterligt populär och i
vilken han fick en mängd efterföljare. Ett vittnesbörd om genrens
popularitet äger man ännu i ett stipendium vid Uppsala universitet,
det Strandbergska. Stipendiaten skall — för att göra ett kort
sammandrag av den vidlyftiga instruktionen — om somrarna företaga
»ekonomiska resor att på alla ställen samla underrättelser såväl i
hushållningen i gemen som ock i varje landsort och folkets
särskilda beskaffenhet, flit och arbetsamhet, lättja och håglöshet,
böjelse för vissa näringar, samt varje orts egna levnadssätt, yrke och
födkrok på slättlandet, skogsbygden och bergslagen samt
skärgården; likaledes ombeflitar han sig utspana på alla ställen, vad
allmogen äter och dricker, av växt- och djurriket, dess matlagning
och dagliga spisordning» etc. Ju längre man kommer fram i tiden,
dess mera försvinner likväl den utilistiska synpunken för att
ersättas av ett kulturhistoriskt intresse, men ett arbete som Samuel
Ödmanns klassiska Hågkomster är dock ytterst en ättling av
Linnés resor.

Linné som professor i Uppsala.



Vid trettiofyra års ålder hade Linné blivit professor i Uppsala.
Därmed inleddes en ny period i hans liv. De stora vetenskapliga
upptäckternas tid var nu förbi för honom. Vid det fattiga
universitetet stodo ej längre samma vetenskapliga hjälpmedel honom
till buds som i det rika Holland. Visserligen satte han, såsom vi
sett, den alldeles förfallna botaniska trädgården i stånd och i så
gott stånd, att den på hans tid nog var en bland de bättre i Europa.
Men det gick icke med samma lätthet, som då han hade Cliffords
öppna pung att ösa ur. Och därtill kom det uppslitande
universitetsarbetet. 1761 berättar han, att han dagligen föreläste fem
timmar. Mycken tid över till egen vetenskaplig forskning och
vetenskapligt författarskap hade han således icke. Hans största
insats under dessa professorsår blev därför hans lärargärning. Få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free