Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapen, tjänliga till våra magra ängars, sura morasers och torra backars
förbättring eller eljes hade någon nytta vid färgerier eller till något annat
vid manufakturer och hushållningen samt medicin, dem vi sedan med
synnerlig fördel kunde kultivera hos oss» — som man ser ett typiskt, utilistiskt
forskningsprogram från 1740-talet. Linné däremot höll före, »att av alla sådana
orter hade Norra Amerika företrädet. Ingen botanicus hade med flit eftersökt
och beskrivit de växter, där funnos», och så föreslog han
Vetenskapsakademien, att denna skulle skicka ut Kalm på en dylik expedition. Förslaget
antogs, och de nödiga penningemedlen anskaffades från åtskilliga håll. I slutet
av 1747 kunde Kalm därför anträda den långväga resan, som först gick till
England, där han stannade till sensommaren 1748. I september anlände han
till Amerika, där han reste kring under två och ett halvt års tid; i juni 1751
var han tillbaka i Stockholm. 1753 utkom det första bandet av hans En resa
til Norra America på Kongl. swenska Vetenskapsakademiens befallning och
publici bekostnad förrättad af Pehr Kalm; det andra bandet följde 1756, det
tredje 1761. Kalm hade även skrivit ett fjärde och ett femte band, men dessa
blevo ej tryckta, och manuskripten förstördes vid Åbo brand.
Arbetet tilldrog sig en stor uppmärksamhet och översattes på flera språk
— ett tydligt vittnesbörd om 1700-talets starka naturvetenskapliga intresse.
Ty det kan icke nekas, att Kalms Resa är en mycket illa skriven bok, vars
betydelse ej är att söka i framställningen, utan i värdet av de tämligen
heterogena notiser, han meddelar, »rön» rörande allt möjligt, som här
sammanförts. Någon stil har Kalm icke, ej heller Linnés humor och poetiska
syn på naturen. Kalm är en tämligen torr realist, en noggrann iakttagare
och mer än de flesta genomträngd av frihetstidens utilistiska uppfattning.
Hans intresse för resebeskrivningar ligger väsentligen däri, att vi genom dem
»hava ett förträffligt ljus och hjälpreda i vår hushållnings förbättring».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
