Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framträda knappt före Dalin. Den ende skulle i så fall vara en
vitter lantmätare, Wilhelm Kruse (f. 1674, d. 1739), som skrev några
dikter med en utpräglat utilistisk karaktär, i vilka han förfäktade
tidens merkantilism med
särskilt avseende på
manufakturverken i Alingsås.
Men poet var han icke, och
så vida man blott fäster sig
vid skönlitteraturen, bör
1720-talet snarast räknas
till den karolinska tiden.
 |
| Titelblad till Mose och Lamsens wisor. 1717. |
Den religiösa sektpoesien.
I det hela kan sägas, att
den äldsta frihetstidens poesi
har ett övervägande religiöst
innehåll, och detta
sammanhänger med den pietistiska
rörelse, som nu började gripa
kring sig. Redan 1717 hade
den första upplagan av den
pietistiska sångboken, Mose
och Lamsens wisor, utgivits,
och sedermera följde nya,
ständigt tillökade upplagor ända
till 1877. Författare till de
flesta sångerna i den
ursprungliga samlingen skall hava varit
Georg Lybecker, av vars dikter
åtskilliga dock lära vara
översättningar från tyskan. En
annan dylik samling var Jonas
Rothåfs 1726 tryckta Helgonens
grönskande ben uti grafven, en
tredje Carl Gustaf Österlings
Evangeliske läro- och
bönepsalmer (1724—1727). Dessa
andliga sånger äro ganska
ojämna, och estetiskt stå de
nog tillbaka för de psalmer,
som diktats av statskyrkans män, kanske ock religiöst. I dem förekommer
dock en grundton, som är ny och som bådar framtiden. Huvudvikten lägges
på det religiösa livet, icke på den dogmatiska rättrogenheten. Det är den
sedliga vandeln och den innerliga gemenskapen med Jesus, som här ställas
i förgrunden, och därigenom att dessa pietister kände sig såsom en ecclesia
militans, ej i likhet med statskyrkan såsom en ecclesia triumphans, hava
dessa sånger fått något av en ny andlig rörelses friskhet. Martin Lamm
anser sig också kunna beteckna Mose och Ramsens wisor såsom »den
subjektiva känsloinnerlighetens vårbrytning i vår diktning». I någon bestämd
opposition mot statskyrkan hade pietisterna ännu ej ställt sig. De voro väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0375.html
