Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förföljda, och stundom kommer i deras sånger fram en viss förbittring mot
de »oomvända» prästerna, men ur statskyrkan ville de icke bryta sig ut,
och vid sina konventiklar sjöngo de ännu — jämte Mose och Lamsens wisor
— de officiellt godkända psalmerna.
På 1730-talet fick emellertid, såsom vi minnas, den äldre lagpietismen
genom Dippels insats en mera radikal karaktär, och denna röjer sig i den
nya sångbok, som nu utgavs: Andeliga wijsor om hwargehanda materier
(omkring 1732) av okände författare. Den blodmystik och den erotiska
brudsymbolik, som funnits redan i de äldre pietistiska psalmerna, stegras här ofta
till vulgär osmaklighet, sentimentaliteten blir nästan hysterisk, och anfallen
på »Babel», d. v. s. statskyrkan, hava här fått en rent lidelsefull karaktär.
Man märker, att den religiösa rörelsen, som förut huvudsakligen berört
överklassen och den högre medelklassen, nu spritt sig till de lägre folklagren.
Under det nästa årtiondet, 1740-talet, få vi den tredje lågkyrkliga
sångboken, herrnhutarnas Sions sånger (1743 och 1745), som hastigt tillvann sig
en oerhörd popularitet; Gjörwell uppgiver, att samlingen på 1740-talet skall
hava utgått i ända till 18,000 exemplar. Tonen är här i viss mån en annan
än i Andeliga wijsor. Sions sånger ställa sig ej fientliga mot statskyrkan och
göra snarast intryck av att vända sig till den lägre borgarklassen, ej såsom
den radikala pietismen till underklassen. Sentimentaliteten och mystiken
framträda däremot lika starkt, om än i mindre vulgära former, och särskilt
voro »Jesu sår» ett mycket omtyckt tema, likaså brudmystiken, som blir mer
och mer jordiskt sensuell. Litteraturhistoriskt ha, såsom Martin Lamm
framhållit, herrnhutismens sånger en icke ringa betydelse: »Den arbetsamma och
trägna småborgarklassen, som förut stått tämligen fjärran från ideella intressen,
kunde verkligen de herrnhutiska församlingarna med sin brödrakärlek och
sin optimistiska Kristusförtröstan bjuda på nya andliga värden. Man torde
utan överdrift kunna säga, att det främst är de, som i Sverige fostrat den
borgerliga sentimentaliteten. Det är tack vare herrnhutismen borgarklassen,
då inflytandena från utlandets sentimentala litteratur börja göra sig gällande
i vårt land, visar de nya strömningarna en förståelse, som de förgäves sökt
bland de litterära finsmakarna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
