Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning till frihetstidens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökning haft någon större inverkan på den äldre frihetstiden.
Hans bekanta Essay concerning human understanding kom
visserligen ut så tidigt som 1690, men den blev icke översatt på svenska,
och man torde kunna betvivla, att många av den äldre frihetstidens
svenskar studerat hans utredning om kunskapens möjlighet och
gränser. Rydelius, som var filosof, tyckes visserligen — i latinsk
översättning? — hava tagit kännedom om hans Essay, men ogillar
den: »jag håller alldeles före, att den, som vill bygga sin filosofi
på hans grundval, bygger utan grundval och har svårt vid att
behålla rätta tankar om Gud, om sin själ och om de
odalsanningar, som den eviga sanningssolen Gud själv strålevis uti våra
själar inkastat». I Dalins boksamling ingick icke Lockes Essay, och
fru Nordenflycht hade den först i en upplaga av 1741 — hade
således köpt den senare än detta år. Den förste lockeanske
universitetsfilosofen, Christiernin, utnämndes så sent som 1771.
Lockeanismen såsom filosofi fick därför här i Sverige knappast någon
större betydelse förrän under den gustavianska tiden. Väl hade
man redan förut genom framställningar i andra och tredje hand fått
åtskilliga synpunkter från denna filosofi, sådan den uppfattades
av 1700-talet d. v. s. såsom ett utpräglat sensualistiskt filosofem,
vidare kände man nog grunddragen av hans vederläggning av läran
om de s. k. medfödda idéerna, men någon inverkan på den svenska
världsåskådningen under frihetstiden hade Lockes kunskapsteori
knappast. I Sverige torde den mest hava varit känd genom
Voltaires framställning i Lettres philosophiques (1734) m. fl. skrifter.
Vida mera betydde han genom sina smärre arbeten om uppfostran,
om toleransen, om styrelsesättet och om kristendomens
förnuftsenlighet, ty här berörde han frågor, som ägde ett mera allmänt
intresse. Om hans Thoughts concerning education (1693) har jag
redan talat; i svensk översättning (av M. Riben) hade denna skrift
kommit ut redan 1709, och såsom vi sett slogo Lockes pedagogiska
idéer tidigt an här i Sverige. Även hans Werldslig regerings rätta
ursprung hade (1726) utgivits på svenska, t. o. m. på offentligt
uppdrag — helt naturligt, då den vände sig mot den i Sverige då
så avskydda suveräniteten. Men största betydelsen hade nog hans
1689 tryckta brev om toleransen, ty det var från dessa brev, som
till en väsentlig del kravet på religiös frihet utgick i hela Europa.
Staten och kyrkan hava enligt Locke alldeles skilda uppgifter.
Staten har intet med religionen att skaffa, har därför ingen rätt att
tvinga en medborgare att tro det ena eller det andra; endast för
så vitt en religionsform för statens bestånd och för moralen är
skadlig och anstötlig, har staten rätt att inskrida. Det var denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
